Ärade kammarledamöter! Vårens arbete i riksda-
gen är inom kort avslutat. Sommaren väntar på oss
därute.
För nära nog exakt ett år sedan konstaterade jag i
motsvarande situation att det då var första gången
någonsin talmannen inte förklarade riksmötet avslutat
och att riksdagen snabbt och utan formaliteter i fort-
sättningen kunde samlas för beslut året om.
Det var en nödvändig och följdriktig anpassning
av riksdagens arbetsformer till vår tids krav. Den
extrasession vi kommer att ha redan denna sommar
visar att förändringen var riktig och att riksdagen
arbetar i tiden. Med den kompetens som utmärker
arbetet i detta hus skall vi på bästa sätt ta oss an denna
för oss alla avgörande uppgift - att bekämpa arbets-
lösheten. Arbetet skall läggas upp på effektivaste
möjliga sätt, framför allt av omsorg om dem som är
arbetslösa och för att myndigheter och organisationer
snabbt skall komma i gång med de åtgärder riksda-
gens beslut leder till.
Men ambitionen är också att riksdagens ledamöter
och anställda, som så många andra, skall få möjlighet
till välförtjänt ledighet under sommaren.
Denna ändring av våra arbetsformer och arbets-
villkor är bara ett inslag i den omdaning på många
plan som riksdagsarbetet nu genomgår. Vi som vistas
mitt i stormens öga kanske inte alltid i vårt dagliga
arbete märker vidden av detta. Vi lever i en tid där
nya frågor och problem ställer krav på nytänkande
och kreativitet. Det innebär mycket arbete, men det är
också en spännande tid.
Riksdagsarbetet har denna vår, bl.a. därför att vi
inte haft en budget att behandla, inte liknat någon
annan vår. När vi återvänder efter sommaren är för-
ändringarna ännu större och riksdagens beslut om en
förändrad budgetprocess utsätts för första gången för
verklighetens hårda prövning. Reformeringen av
riksdagens budgetarbete är visserligen grundligt ut-
redd, men vi kan ändå komma att stå inför oförutsed-
da problem. Vi kan också redan nu förutse att det blir
några mycket slitsamma månader, där vår förmåga till
flexibilitet, och kanske också improvisationer, kom-
mer att sättas på prov.
Vi skall nu ta itu med denna omfattande arbets-
uppgift i förvissningen att förändringen innebär ett
effektivare budgetarbete och ger riksdagen bättre
överblick och därmed större möjlighet till inflytande
över budgeten. Jag hoppas att detta också skall leda
till ytterligare koncentration och fördjupning på sär-
skilt viktiga ämnesområden i utskottens arbete. Det
bör ge en mer principiell inriktning på kammardebat-
terna och på så sätt öka intresset för dem.
Arbetet med EU-frågor och den alltmer ökande
internationaliseringen är andra delar av riksdagsarbe-
tets förändring. Inom EU-arbetet har viktiga steg
tagits under året i den process som syftar till att sä-
kerställa och utveckla riksdagens inflytande och där-
med stärka folkstyret.
EU-nämnden har lagt ned ett förtjänstfullt arbete
på att utveckla goda arbetsrutiner. Vi har haft intres-
santa kammardebatter. I sina redovisningar till tal-
manskonferensen har utskotten visat att EU-frågorna
är en viktig och prioriterad uppgift i det kommande
arbetet i fackutskotten.
EU-medlemskapet ställer nya krav på riksdagens
ledamöter och innebär hårt arbete. Vi är fortfarande
nybörjare. Men jag hävdar att den svenska riksdagen
redan ligger väl framme i inflytande i förhållande till
parlamenten i många mer erfarna EU-länder.
Vad gäller riksdagens internationella engagemang
i övrigt har det på senare tid ökat så drastiskt att det
kräver alldeles särskilda åtgärder. Det gäller inte
minst riksdagens kontakter med de nya demokratierna
i Baltikum, Central- och Östeuropa och södra Afrika.
Riksdagen, dess ledamöter och anställda, gör värde-
fulla insatser i denna viktiga demokratiseringsprocess.
Men vi måste just därför se till att vi använder våra
resurser i form av tid och pengar på ett samlat och
effektivt sätt. Jag har därför satt i gång ett arbete som
syftar till att förbättra vår organisation inom detta
område.
Vårens arbete har också inneburit att vi prövat det
nya frågeinstitut riksdagen beslutade om vid vårens
inledning. Förändringen har slagit väl ut, och vid
överläggningar med gruppledarna kom vi överens om
att fortsätta i samma former till hösten, för att därefter
diskutera eventuella ytterligare förfiningar av detta
instrument.
Det är också glädjande att i detta sammanhang
notera ett påtagligt ökat intresse från medierna för
riksdagen och för direktsändningar från kammardebat-
terna. Det är bl.a. ett resultat av långsiktiga satsningar
på informationssidan inom riksdagen, men också av
goda insatser från såväl kammarens ledamöter som
regeringens företrädare. Detta ger helt nya möjlighe-
ter för medborgare i hela Sverige att följa riksdagsar-
betet och främjar därmed demokratin.
Ärade kammarledamöter! Reformeringen av riks-
dagsarbetet syftar till att utveckla och stärka det de-
mokratiska arbetet. Detta är i grunden riksdagens och
dess ledamöters viktigaste uppgift. Att vi på senare tid
har fått uppleva att djupt odemokratiska och rasistiska
krafter genom hot och trakasserier försökt hindra
riksdagsledamöter att utföra sitt uppdrag för fred och
frihet, för humanism och solidaritet, är oacceptabelt.
De ledamöter som utsätts för denna press kan lita
på vårt stöd. Vi skall göra vårt yttersta för att garante-
ra deras säkerhet och självklara rätt att fullfölja sitt
uppdrag. Sveriges riksdag står enad i denna övertygel-
se.
Ärade ledamöter! De stora förändringar som
präglar riksdagens arbete, liksom riksdagens nya
sammansättning efter valet, ställer ökade krav på
riksdagen och dess arbetsformer. Min inriktning är att
riksdagen skall ha en långsiktig och väl genomtänkt
arbetsplanering. Jag kan till min glädje konstatera att
vi gjort goda framsteg under det gångna året, tack
vare gott samarbete med partigrupperna och utskotten
och mycket goda insatser från kammarkansliet under
kammarsekreterarens ledning.
Jag vill tacka denna kammares ledamöter för era
insatser detta år och de vice talmännen för skickligt
utfört arbete och gott kamratskap. Jag vill rikta ett
särskilt tack till gruppledarna för mycket gott samar-
bete och för deras konstruktiva inriktning på goda
överenskommelser, samt kvittningsmännen för sed-
vanligt oersättliga insatser. Ni kommer inför julises-
sionen att få visa er från er allra bästa sida. Jag vill
även på mina och kammarens vägnar tacka kammar-
sekreteraren och hela riksdagens personal - kammar-
kansliet, utskottskanslierna och förvaltningskontoret -
för goda och engagerade arbetsinsatser.
Ärade ledamöter! Ett alldeles särskilt tack vill jag
rikta till de avgående ledamöterna Mats Hellström
och Bo Holmberg, som båda lämnar oss för nya upp-
drag i sommar. Även om jag vet att åtminstone Mats
Hellström får sitta kvar över julisessionen känns det
bäst att få göra det så här vid skolavslutningen.
Mats Hellström tillhör den numera synnerligen
lilla skara ledamöter som var med redan på tvåkam-
marriksdagen. Han började som ledamot av andra
kammaren 1969 och har under sina många år i riksda-
gen och i regeringen gjort betydande insatser inom
bl.a. utrikesutskottet, som FN-delegat, som utrikes-
handelsminister, EU-minister, jordbruksminister och
som nordisk samarbetsminister. Vi minns honom
särskilt för hans trevliga blandning av aldrig sinande
flit och entusiasm.
Bo Holmberg kom in i riksdagen 1985 efter att då
ha varit civilminister under tre år, ett uppdrag han
fortsatte med fram till 1988. I riksdagen har Bo
Holmberg ägnat sig främst åt sociala frågor. Han har
varit vice ordförande och ordförande i socialutskottet
samt ordförande i Psykiatriutredningen, där han gjor-
de ett mycket engagerat och respekterat arbete för
medmänniskor i stora svårigheter.
Vi tackar er för era insatser i Sveriges riksdag och
önskar er varmt lycka till med kommande arbetsupp-
gifter.
Ärade kammarledamöter! Vi möts snart igen - en
hel del i utskottsarbete redan inom kort, andra under
mötet med OSSE:s parlamentariska församling den 5-
9 juli här i riksdagen och samtliga vid vår extrasession
den 12 juli. Jag önskar er alla en trevlig sommar och
en skön och välbehövlig ledighet dessförinnan, där-
emellan och därefter.
(Applåder)