Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Associationsrätt m.m.

Carl-Oskar Bohlin (M), 2015-04-08 (riksmöte 2014/15).

Kort sagt

Carl-Oskar Bohlin (M) talade i riksdagens ärendedebatt den 2015-04-08 om Associationsrätt m.m.. Anförandet är 793 ord (cirka 4 min läsning). Det är inlägg 2 av 19 i debatten.

Källa: riksdagens protokoll · Period: 2015-04-08, riksmötet 2014/15

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2014/15:CU8 Associationsrätt m.m.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att i likhet med Caroline Szyber yrka bifall till reservation 1.

Det är en viktig reservation. Det vi diskuterar i dag handlar ytterst om förutsättningarna för att driva företag i Sverige. Det handlar om frågan: Hur ska vi kunna sänka trösklarna för människor som har idéer och som vill förverkliga dem?

I dag krävs det ett startkapital på 50 000 kronor för att man ska kunna starta ett aktiebolag. För att förstå den här frågan i sitt sammanhang kan det vara bra med en liten historisk tillbakablick till förra gången då vi sänkte kravet på aktiekapital, från 100 000 till 50 000 kronor. Vad tyckte det nuvarande regeringsunderlaget då? Då hade man ett särskilt yttrande där man skrev att man nog egentligen var emot sänkningen. Men på grund av den internationella konkurrenssituationen och en utblick nöjde man sig med ett särskilt yttrande i stället för en reservation. Man ville inte att Sverige skulle stå ut, i och med att många länder runt omkring oss inte hade ett lika högt ställt krav på insatt kapital för att starta en bolagsform med ett begränsat personligt ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt m.m.

Men vad var då motivet för detta särskilda yttrande? Jo, det var remisssvaret från LO. LO var emot en sänkning av kravet på aktiekapital i aktiebolag. Varför var LO emot detta? Det kan man fråga sig. Jo, om man läser mellan raderna ser man att LO var emot detta därför att de inte ville sänka trösklarna för att människor ska kunna gå från en anställningsform till att förverkliga en affärsidé. Det var motivet. Det ska vara svårt att starta bolag i Sverige. Det var motivet i LO:s remissvar. Och man får förstå det särskilda yttrande som Socialdemokraterna hade i ljuset av den stora summa pengar som LO varje år ger till det socialdemokratiska partiet.

Fru talman! Det gör ont att bita den hand som föder en, men det är beklagligt att Socialdemokraterna inte vågade göra det då och inte vågar göra det nu. Det hämmar nämligen svensk konkurrenskraft. Det hämmar svensk innovationskraft, och det hämmar svenskt entreprenörskap.

Just för att inte bita den hand som föder en valde Socialdemokraterna att lyfta ut uppdraget att utreda förutsättningarna för att sänka aktiekapitalet ur den utredning som Alliansen tillsatte så sent som för ett år sedan. Det uppdraget ströks helt. Frågan till socialdemokrater med stödpartier här i dag är: Varför vill ni upprätthålla trösklarna för dem med minst ekonomiska resurser när det gäller att starta bolag? Varför vill ni beröva dem den rätten?

Företagande ser i dag inte alls ut som det gjorde för kanske 20 eller 30 år sedan. En lång rad av de företag som i dag startas bygger enbart på humankapital, det vill säga kunskap man har i sitt huvud. Kravet på startkapital blir mer och mer obsolet, och det fungerar i dag som en hämsko för dem som vill starta och driva företag.

Man skräms ofta med retorik: Ett sänkt aktiekapitalkrav skulle äventyra borgenärsskydd. Det skulle äventyra anställdas trygghet och så vidare. Men låt oss då göra en utblick. Hur ser det ut runt om i Europa? Danmark, Tyskland, Finland, Norge, Frankrike och Storbritannien, stora välmående ekonomier, har i dag bolagsformer motsvarande aktiebolag, med ett begränsat personligt ansvar, där det inte krävs något startkapital. I vissa fall är det ett symboliskt startkapital på 1 krona, 1 pund eller 1 euro.

Varför vill Socialdemokraterna inte gå denna utveckling till mötes? Man skrev ju under galgen i det särskilda yttrande man hade förra gången vi behandlade frågan: Det är ändå viktigt att Sverige följer med i den internationella utvecklingen. Och vi kommer i ljuset av detta att utvärdera den här sänkningen.

Låt oss då konstatera vad som har hänt i vår omvärld de senaste fem åren. Det som har hänt är att fler och fler länder har tagit steget mot att sänka kravet på aktiekapital, helt enkelt därför att det inte längre fyller någon funktion.

Varför är man då så nödbedd? Jo, fru talman, därför att man inte vågar bita den hand som föder en. Det är klart att det smärtar, men låt inte det stå i vägen för svensk konkurrenskraft och svensk innovationsförmåga. Därför, fru talman, är detta en viktig reservation, och därför bör kammaren bifalla reservationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt m.m.

Sedan sänkningen 2010 har vi sett hur antalet nystartade aktiebolag har ökat med 54 procent, från 1 600 nystartade bolag varje månad till 2 500 nystartade bolag varje månad. Är det en utveckling som Socialdemokraterna beklagar? Är det en utveckling som man egentligen inte hade velat se? Varför vill man i så fall inte fortsätta på den inslagna banan?

Det är frågor som jag hoppas få svar på från Socialdemokraterna i dag.

(Applåder)

Debatten

Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.

Hämtad sida: 19

19 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.