Herr talman! Regeringen och Socialdemokraterna saknar koll på hur det går för svenska elever och för skolor i Sverige. Riksrevisionen har slagit fast att utbildningsminister Anna Ekström, S-regeringen och Skolverket alla tre får betyget underkänt i granskningen av hur man har styrt och följt upp kunskapsresultat och den senaste Pisaundersökningen.
Jag skulle, herr talman, vilja börja med att citera regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av S-regeringens Pisaskandal:
"Riksrevisionens övergripande slutsats är att för många elever har exkluderats i den svenska Pisastudien 2018. Den höga andelen exkluderade elever kan inte förklaras av ett högt antal nyanlända elever till följd av flyktingkrisen 2015 och varken regeringen eller Statens skolverk har säkerställt att Pisaundersökningen 2018 genomfördes på ett tillförlitligt sätt när det gäller exkluderingar och bortfall av elever. Riksrevisionen anser vidare att varken regeringen eller Skolverket har vidtagit tillräckliga åtgärder för att utreda de tveksamheter som framkom i samband med undersökningen.
Riksrevisionen uttalar sig i samband med granskningen om tillförlitligheten av en rapport från OECD i september 2020 om den svenska Pisastudien och anser inte att OECD:s rapport är trovärdig och att det borde ha gått att finna en lämpligare aktör än OECD för uppdraget. Slutligen bedömer Riksrevisionen att regeringen inte fullföljt sitt uppföljningsansvar."
Herr talman! På svenska betyder detta att Anna Ekström, S-regeringen och Skolverket alla har fått betyget underkänt i granskningen av hur man hanterat Pisa.
Vad är då problemen? Låt mig peka på åtminstone två. Det första är att det görs internationella undersökningar som Pisa, Timms och Pirls som, om de görs korrekt, ger bra underlag för att få veta hur det går med svensk skola. Hur ligger vi till kunskapsmässigt just nu, och hur ändras detta över tid? De möjliggör också en jämförelse av hur Sverige ligger till gentemot andra länder.
Vid den senaste Pisaundersökningen uteblev en av fyra elever från provet, och som Riksrevisionen konstaterar är flyktingströmmen inte ett svar på varför.
Risken är överhängande att undersökningen blir gravt missvisande och att man helt enkelt drar fel slutsatser baserat på detta. Man får givetvis också ett annat underlag för beslut, och barn och ungdomar missar en viktig provchans.
Dessutom: När Pisafusket kom fram inträdde något hos regeringen som i bästa fall skulle kunna kallas för självförnekelse. Opolitiska tjänstemän vittnade om problemen, men utbildningsministerns närmaste medarbetare såg mellan fingrarna och mörklade utan att ta tag i det. Som Riksrevisionen skriver: "Varken regeringen eller Skolverket har vidtagit tillräckliga åtgärder för att utreda de tveksamheter som framkom i samband med undersökningen."
Därmed undergräver Anna Ekström och regeringen tilltron till den viktiga Pisaundersökningen. Allt sammantaget har de faktiskt inte gjort sitt jobb.
I närtid finns åtminstone tre åtgärder som bör göras som ett svar på Pisafusket.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om urvalet av elever till Pisa-undersökningen
Den första är att föra över ansvar och budget för de internationella undersökningarna Pisa, Timss och Pirls från Skolverket till ett eller flera universitet.
Den andra är att ge regeringen i uppdrag att titta på hur man ska undvika ett Pisafusk så att samma misstag inte upprepas.
Den tredje är att titta på den skada som har skett så att förtroendeskadan stegvis kan repareras.
Pisafusket är en praktskandal, och jag hoppas att man kan reparera detta.
Man måste också se den större bilden. För väldigt många elever fungerar skolgången utmärkt. De trivs i skolan, lär sig, har kamrater och blickar framåt. Men för många andra är det inte så. Förra våren gick 16 000 elever ut årskurs 9 utan godkänd grundskoleexamen, och fler än var fjärde elev i årskurs 6 är underkänd i ett eller flera ämnen. Det är riktigt illa och något vi måste ta tag i.
Dessa elever finns i klassrummen varje dag och borde få synas och få stöd. De borde också få en helt annan uppmärksamhet i den politiska debatten vad gäller att göra reformer som ändrar inriktning på skolpolitiken och upprättar Sverige som kunskapsnation. Dessa elever är inte behjälpta av att gömmas undan i Pisaundersökningen eller i andra aktiviteter i skolan. Tvärtom är det vi behöver framåt höga förväntningar, fokus på kunskap, arbetsro och en helt annan koll på lärandet än vad som har varit fallet.
Herr talman! En bra åtgärd i närtid vore att en gång för alla få på plats de digitala och centralt rättade nationella proven. Det finns nationella prov, men man saknar jämförbarhet. De rättas inte gemensamt, vilket gör att det är svårt att mäta vad de betyder för en enskild elev, en enskild skola och en enskild kommun. Vi behöver som sagt digitala prov som rättas centralt, för då får vi en jämförbarhet. Då kan de på ett helt annat sätt ligga till grund för att se hur det går för en elev och för en skola. På så sätt kan vi komma undan den illavarslande betygsinflation som finns.
Det bisarra i sammanhanget är att riksdagen för fem år sedan fattade sitt första beslut om att digitala och centralt rättade prov skulle införas. Sedan dess har det inte hänt något. Ibland säger oppositionsföreträdare att regeringen inte gör något, men i det här fallet har Anna Ekström och hennes kompisar bokstavligt talat suttit på händerna.
Jag tycker att både Pisafusket och detta är riktigt illa för svensk skola.
En första viktig åtgärd vore som sagt att reparera skadan efter Pisafusket. Se sedan till att inrätta de digitala och centralt rättade nationella proven!
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 5.
(Applåder)