Fru talman! Rätt kompetens - det är vi absolut överens om! Detta handlar om en investering som en individ gör och en investering som ett samhälle gör.
Vi är också överens, precis som jag har sagt tidigare, om att detta handlar om att vi kan skaffa oss kompetens på nya vägar. Också den delen måste kunna bedömas. Därför blir det så förvånande att regeringen nu ändå framhärdar i att detta är det nya transparenta systemet och att det är så här tillträdesregler ska se ut. De ser ju redan ut på detta vis!
När man hör regeringsföreträdare tala i talarstolen får man på något vis känslan av att det här handlar om något slags betyg på regeringens högskolepolitik. Det är inte det vi diskuterar nu. Vi diskuterar hur vi ska tydliggöra för presumtiva studenter, som Elisabets gode vän som ville bli elingenjör. Vad ska han göra? Och vad är det som kan få honom att ta steget in på högskolan när han vill ställa om mitt i livet?
Jag är ledsen att säga det, men jag kan inte se i vad mån dessa förslag och den proposition som vi nu diskuterar ökar denna möjlighet. Varför kan man i så fall inte fortsätta att kalla reell kompetens för reell kompetens? Det är väl vad det handlar om? Måste man utreda nya kompetenser när man ändå säger att framgent kommer 98 procent att söka på gymnasiebetyg eller motsvarande? Det är alltså för resterande 2 procent man ska ha en ny typ av kompetens. Varför kan det inte bara få fortsätta att heta reell kompetens?
Hur ser ministern på att Universitetskanslersämbetet avråder från att införa detta, att Överklagandenämnden också avråder från det och att UHR är starkt tveksamt?