Herr ålderspresident! Tack så mycket för svaret, statsrådet! Jag tycker att det är intressant att höra hur du resonerar.
Någonting från ditt anförande som jag tycker att man ska lyfta fram och som jag tycker var viktigt var att du tog upp kompetensförsörjning. Jag brukar tänka att det är två ben vi långsiktigt behöver lösa i politiken för att få en positiv landsbygdsutveckling: dels kompetensförsörjningen, dels kapitalförsörjningen. Ingen av dessa frågor har varit uppe särskilt mycket i dag, och jag tror egentligen att det beror på att vi i grunden är ganska överens. Vi ser också att det har tagits en del steg under den här mandatperioden. Lärcentrum och de förslag som Landsbygdskommittén kom med har regeringen och Vänsterpartiet fångat upp, till exempel i den senaste budgeten, på ett bra sätt.
Du nämnde studiemedlet som en reform du ville fundera kring, statsrådet, och du ställde två frågor. Jag tänkte besvara dem åt dig. Den ena frågan var om det är en effektiv reform, och den andra var om det är en rättssäker reform.
Jag skulle säga att det definitivt är en effektiv reform. Det vi såg när vi i Landsbygdskommittén kollade var att Nordnorges landsbygd mår bättre än svensk landsbygd, framför allt i norra Sverige - och även i norra Finland, om man tar med dem i diskussionen. Det gör att detta är en reform som kan stärka kompetensförsörjningen och därför är viktig att få som verktyg i verktygslådan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder
Är det då rättssäkert? Det är en lite svårare fråga att besvara, och därför är det väl bra att man analyserar och funderar. Visst kan det vara så att man hamnar i lägen där man kan diskutera att avgiften sänks för en person som bor i en kommun medan den som bor hundra meter bort, i en grannkommun, inte får sänkt avgift. Det är aspekter man behöver titta på.
Jag tror dock att det är viktigt att titta på de aspekterna, för läser man till exempel Sveriges Kommuner och Landstings ekonomirapport från i maj ser man att den första utmaningen i välfärden under de kommande åren är att rekrytera personal. Den andra utmaningen är finansieringen. Antalet sysselsatta behöver öka med 124 000 personer fram till 2025, och man beräknar att det offentliga behöver ta 60 procent av alla nya i sysselsättningen. Det är otroligt många människor vi behöver rekrytera både till det offentliga och till näringslivet på landsbygden, så någonting måste vi göra.