Herr talman! Efter att ha varit ålderspresident under väldigt många år utan att egentligen någonsin ha behövt utöva ämbetet vill jag nu tacka det presidium som var nyvalt i höstas för deras insatser.
Jag är förmodligen också den som har suttit längst av alla i enkammarriksdagen, och jag är kanske den moderat som har suttit längst i kammaren sedan den allmänna rösträtten infördes.
(Applåder)
Det är ändå med ett visst vemod - men det är ändå ett nöje - jag får tacka presidiet, som har fått arbeta hårt under en ganska tumultartad höst för att få in den nya riksdagen i det arbete som är så väsentligt.
Vi slutar i år arbetet ganska tidigt före jul. Det tyder på att den gamla talmansdevisen, att det är bra att veta vem man talar om men att man inte behöver berätta allt man vet, åtminstone i någon mån har varit återhållande på talartiden här i höst.
Jag riktar därför ett stort tack till talmannen och de vice talmännen för väl förrättat värv i kammaren. Jag tillönskar er en lagom arbetsam och lagom vilsam jul och ett gott nytt år.
(Applåder)