Fru talman! Vi har ju en utgiftsområdesdebatt här i dag, så jag tänker ta upp lite om hur vi skiljer oss från majoriteten när det gäller olika budgetområden.
Vi i Sverige har kommit långt på jämställdhetsområdet, men som framkommit i debatten finns det fortfarande väldigt mycket kvar som vi behöver åtgärda. Till exempel är våld i nära relationer ett stort problem i Sverige. Vi kan aldrig acceptera att nära 7 procent av befolkningen utsatts för brott i en nära relation.
Likaså är hedersrelaterat våld och förtryck ett växande problem. Forskningen visar att över 100 000 unga känner att de inte kan leva i frihet och att de inte kommer att få välja vem de vill leva eller gifta sig med. Detta är ett enormt samhällsproblem som innebär ett förtryck som pågår varje dag runt om i Sverige.
Sverigedemokraterna säger att vi inte har sett någonting eller gjort någonting när det gäller det hedersrelaterade våldet. Jag skulle ändå vilja säga att vi under alliansåren tog fram en nationell handlingsplan. Vi påbörjade också ett arbete med en hel del på lagstiftningsområdet för att skärpa lagstiftningen och markera att hedersvåld och hedersförtryck inte är acceptabelt.
Vi kristdemokrater har i vår alternativa budget lyft upp att det nu är dags att ta fram en lagstiftning som innebär att vi får en särskild brottsrubricering för hedersvåld. Vi vill också se och har lagt 10 miljoner kronor på att starta upp en så kallad forced marriage unit enligt brittisk modell inom polisen, allt för att rädda unga flickor från att föras ut ur landet för tvångsgifte eller barnäktenskap.
Vi har också föreslagit att det nationella kompetensteamet kring hedersvåld på Länsstyrelsen i Östergötland ska stärkas och permanentas, vilket tyvärr inte är helt klarlagt i januaripartiernas budgetförslag. Det står att man ska utvärdera enheten, och det är oklart vad som händer därefter. Hotet mot verksamheten kom när regeringen under förra mandatperioden ville tillskapa Jämställdhetsmyndigheten och ta medel från kompetensteamet. Vi känner stor oro för verksamhetens framtid, och förutom att permanenta kompetensteamet tillskjuter vi 32 miljoner kronor så att man ska kunna ta över verksamheten från Jämställdhetsmyndigheten.
Vi anser fortfarande att man borde ha gått en annan väg än att tillskapa en ny myndighet. Statskontoret föreslog ett alternativ, och vi har därför i vår budget i stället lagt 13 miljoner för att inrätta en delegation för jämställdhet som kan samordna jämställdhetsarbetet nationellt. I stället för att göra som man nu gjort - lagt ned prostitutionsenheten vid Stockholms länsstyrelse, tagit pengar från Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala, NCK, och föreslagit att ta mer pengar från kompetensteamet i Östergötland - vill vi att dessa verksamheter ska få bättre resurser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Det vore intressant att höra hur januaripartierna resonerar kring NCK i Uppsala och verksamheten i Östergötland, och när det gäller NCK även varför man har sänkt deras grundanslag med 10 miljoner kronor. Jag besökte NCK häromveckan, och de känner sig väldigt oroliga över att detta grundanslag inte har tillbakaförts.
Vi tillför också 8 miljoner till prostitutionsenheten i Stockholm för att starta upp verksamheten igen. Vi vill se konkret verksamhet som verkligen når utsatta kvinnor hellre än en myndighet.
Fru talman! Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har kontinuerligt minskat under 2000-talet, vilket är glädjande även om vi fortfarande inte kan vara nöjda. De löneskillnader som fortfarande finns beror till stor del på olikheter mellan kvinnor och män när det handlar om vilket yrke man arbetar i, ålder och utbildning.
Lagstiftningen om lönekartläggning har funnits sedan 1994 och har ändrats vid ett flertal tillfällen, senast 2017. Under alliansregeringen ändrades lagen för att minska den administrativa bördan för småföretagare, men den rödgröna regeringen ändrade sedan tillbaka till tidigare krav.
Under våren 2019 presenterade Riksrevisionen en granskning av diskrimineringslagens krav på lönekartläggning och förslag på förändringar i regelverket. Regeringen har nu kommit med en skrivelse i frågan, så vi kommer att återkomma i kammaren till den frågan senare.
Avslutningsvis, fru talman: I betänkandet lyfter januaripartierna fram hur man ser på olika diskrimineringsbrott. Det är bra att så som regeringen avser bekämpa angrepp på hbtq-personer liksom antisemitism och islamofobiska och afrofobiska brott. Men utskottsmajoriteten negligerar det som Brå har lyft fram under senare tid, nämligen en stor ökning av även kristofobiska brott. Varför negligerar januaripartierna denna grupp? Här har man en chans att bredda arbetet i handlingsplanen mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott, men tyvärr råder tystnad.
Med detta vill jag, fru talman, hänvisa till Kristdemokraternas särskilda yttrande i betänkandet.