Herr talman! I det här betänkandet finns det många förslag som alla brutalt avstyrks, inte för att vi tycker att alla är dåliga utan för att det pågår en hel del arbete på det här området redan, ett arbete som jag om än motvilligt ska ge regeringen viss cred för. Det finns en fråga som jag tänkte koncentrera mig på där det inte händer ett dyft från regeringens sida, trots att frågan är angelägen. Det handlar inte om tonnageskatten, som Fredrik Olovsson så utförligt redogjorde för förut, utan om uttagsbeskattningen av vindkraftskooperativ.
Uttagsbeskattning är en fin gammal princip i svensk skattelagstiftning som finns till för att företagsägare inte ska kunna undvika beskattning av företagets inkomster genom att tillgodogöra sig värdet av företagets produktion för eget bruk. Om varor eller tjänster överlåts till ett pris som understiger marknadspriset ska dessa varor eller tjänster uttagsbeskattas. Det är mig veterligen ingen som ifrågasatt själva principen som sådan, men däremot har i alla fall jag de senaste åren fått många, många mejl från folk som tycker att Skatteverkets tillämpning när det kommer till vindkraftskooperativ är obegriplig.
Vindkraftskooperativen består av människor som gått samman i en ekonomisk förening och investerat i vindkraftverk för att förse dem med el. Kostnaden för en andel motsvarar kostnaden för byggande av vindkraftverken, inklusive eventuell vinst för projektören. Varje andel i kooperativet berättigar sedan andelsägaren till att köpa en viss mängd el till ett visst pris, som i sin tur ska täcka de löpande kostnaderna inklusive eventuella vinster för underhållsföretag och så vidare.
Precis som de olika elbolagen erbjuder olika avtalsmodeller har vindkraftskooperativen alltså en helt egen prissättningsmodell där man betalar i två steg: först för andelen och sedan för själva elen. Eftersom man redan betalat för andelen en gång är själva elpriset normalt lägre än spotpriset på elbörsen Nordpool. Det är det här som Skatteverket har hakat upp sig på.
Efter en rad framgångsrika år för vindkraftskooperativen, som har lett till att en tiondel av vindkraften i Sverige i dag är andelsägd, kom Skatteverket sommaren 2008 på att den andelsägda elen borde uttagsbeskattas, något som sedermera bekräftades av Skatterättsnämnden. Med denna extraskatt på elen blev den tidigare lönsamma investeringen en ren förlustaffär. Detta ledde till att antalet sålda andelar och intresseanmälningar för nyteckning av andelar i vindkraft minskade med mellan 80 och 95 procent under år 2009 jämfört med hösten 2008.
Det är en mycket olycklig utveckling. Delaktighet i vindkraftens vinster, såsom genom andelsägande i kooperativ, har visat sig öka den folkliga förankringen för vindkraft. När uttagsbeskattningen nu slår undan benen för vindkraftkooperativen minskar alltså inte bara mångfalden på elmarknaden, utan i förlängningen äventyras även vindkraftens fortsatta förankring och därmed utbyggnad.
Herr talman! Den uppmärksamme lyssnaren märker att jag hittills, så när som på inledningen, nästan ordagrant upprepat det jag sade i den debatt vi hade i den här frågan för ett år sedan. Det har nämligen inte hänt särskilt mycket i frågan, och därför kan jag återanvända det jag sade då - jag gillar ju återanvändning. I den debatten hoppades de borgerliga ledamöterna i skatteutskottet att Skatteverket skulle informera bättre om de principer man ska tillämpa för att beräkna marknadspriset. Och ja, Skatteverket har kommit med en ny skrivelse i frågan som inte precis inneburit någon revolution, om jag uttrycker det milt. Någon djupare diskussion av begreppet marknadspris saknas helt, trots att det är att göra det lite väl enkelt för sig att säga att det bara finns
ett
marknadspris på el, och det är lika med spotpriset på Nordpool. Jag tror att om regeringen till exempel gav Energimyndigheten i uppdrag att titta närmare på begreppet marknadspris skulle man få en lite mer komplex bild. Jag är inte alls övertygad om att man skulle komma fram till att dagens uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ är rimlig.
Skulle den vägen inte visa sig framkomlig går det också att titta på avdragsreglerna för utdelning från kooperativ. I dag får alla kooperativ, alltså inte bara vindkraftskooperativ, före beräkning av eventuell uttagsskatt göra ett avdrag för så kallad kooperativ utdelning. Denna baseras på kooperativets omsättning, vilket är gynnsamt för många traditionella ekonomiska föreningar med förhållandevis stor omsättning, medan det är mindre gynnsamt för vindkraftskooperativen som jämförelsevis har högre kapitalinsats men lägre omsättning. Om man i stället kunde välja att beräkna avdraget på kapitalinsatsen i stället skulle även vindkraftskooperativen kunna ta del av detta avdrag i större utsträckning än i dag.
Exakt hur man ska gå till väga återstår att utreda, men det viktiga är att åtminstone kunna ge beskedet att någonting ska göras. Som det är nu har nyteckningen av vindkraftsandelar minskat kraftigt. Med tanke på andelsägandets positiva effekter för stödet för vindkraften äventyrar detta i förlängningen vindkraftsutbyggnaden i stort. Är borgerligheten beredd att stillatigande låta vindkraftskooperativen tyna bort på grund av en stelbent regeltolkning? Det är i alla fall inte jag, utan jag yrkar bifall till reservation nr 5.