Herr talman! Betänkandet innehåller en rad spännande framtidsmöjligheter rörande demokratiutveckling i samband med val med ny teknik. Elektroniska röstningsförfaranden lyfts fram bland annat som en spännande form som används i några länder redan nu. Grundlagsutredningen har i uppdrag att utvärdera hela valsystemet, och vi ska här inte föregå dess arbete.
För två veckor sedan besökte Centerpartiets riksdagsgrupp Estland och studerade där bland annat deras utvecklade e-demokrati. E-Estland har en lägre procentandel Internetanvändare än Sverige, men trots det var 86 procent av deklarationerna gjorda över Internet. De har ett e-röstningsförfarande vid de allmänna valen, och allmänna offentliga handlingar finns elektroniskt med möjlighet till direkt påverkan av exempelvis propositioner från dess regering på en Internetportal.
Diskussioner om en ny, kompletterande form av röstningsförfarande är en pågående diskussion i många länder. Det är en enorm framtidspotential att kunna nyttja Internet som en naturlig del i demokratin. Samtidigt innehåller det naturligtvis också säkerhetsaspekter vad gäller exempelvis vår rätt till valhemlighet.
Runt om i världen pågår nu pilotprojekt vad gäller e-röstning i allmänna val. I Estland är det ett naturligt komplement. 2001 hade Australien sin första e-röstningsmöjlighet till det australiska parlamentsvalet, där 8,3 procent av alla röstande använde elektroniska röstningsmaskiner. I Belgien röstar man sedan 1991 elektroniskt med en stor andel röstande. Även USA, Frankrike, Tyskland och Indien har i mindre eller större utsträckning elektroniska förfaranden vid röstning.
Valmyndigheten fick 2007 ett uppdrag i regleringsbrevet att lämna en rapport om uppbyggnaden av en kunskapsbank med erfarenheter från kommuner som använder elektronisk röstning vid kommunala rådgivande opinionsundersökningar. Genom denna rapport ska det, enligt regleringsbrevet, framdeles vara möjligt för kommuner som vill använda elektronisk röstning att göra det både enkelt och mer kostnadseffektivt.
Som en huvudanledning till att använda sig av elektronisk röstning angav de deltagande kommunerna ett ökat deltagande och engagemang i kommunala frågor mellan valen. Det var tyvärr ett för litet antal kommuner som deltog för att man skulle kunna upprätta en kunskapsbank, men det finns en enorm information i de rapporter som har lämnats in.
Jag kan konstatera att projekt eller verkliga genomföranden görs på många ställen, både i vårt närområde och i övriga världen, för att komplettera det vanliga röstningsförfarandet med papperslapp och kuvert med en modern teknik. Det finns vissa säkerhetsmässiga aspekter som måste analyseras och bejakas, men det är helt klart så att framtiden kommer att innebära att vi nyttjar modern teknik för att stimulera det demokratiska samtalet och deltagandet.
Jag yrkar efter en utläggning om en möjlig framtid för IT-demokratin bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande.