Herr talman! Påhittade nyheter, lögner och konspirationsteorier, det vill säga fake news, eller desinformation, som det heter på svenska, har dessvärre blivit ett kraftfullt politiskt vapen. Vi blev till exempel påminda om detta i samband med ryska mediers rapportering om kriget i Ukraina. Ett annat exempel är olika mediers rapportering om covidpandemins orsak och verkan.
Jag vill kunna lita på våra medier. Jag vill kunna vara källkritisk. Jag vill kunna följa upp vilka som står bakom mediebolagen med avseende på ägarskap och ägarstruktur. Det är för mig en viktig del i källkritiken av mediers förmedlade budskap.
Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-före-tag
Under senare år har medielandskapet genomgått stora förändringar. Det finns i dag en uppsjö av olika medietjänster som vi användare kan ta del av. De radio- och tv-företag av olika slag som finns har stor betydelse för allmänhetens möjlighet att få information och bilda sig en välgrundad uppfattning om olika förhållanden och skeenden i samhället, exempelvis genom nyhetssändningar och faktaprogram. Det kan vara information om allt från lokala händelser till världsnyheter.
Herr talman! Den som äger en leverantör av medietjänster har stora möjligheter att påverka vilken typ av innehåll och information som förmedlas. Det finns alltså goda skäl till att information om vem som äger en leverantör och om dess ägarstruktur ska vara tillgänglig. Detta ger oss användare bättre möjlighet att värdera innehållet och trovärdigheten i de förmedlade budskapen.
Jag yrkar således bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 19.)
Förvalsalternativet inom premiepensionen