Fru talman! Utvecklingen i Turkiet under senare år har inneburit omfattande gripanden av oppositionspolitiker, däribland som nämnts den tidigare partiledaren för det prokurdiska partiet, Selahattin Demirtaş. Människorättsförsvarare, civilsamhällesrepresentanter, journalister och affärsmän har också gripits. Vi ser med oro på denna utveckling som väcker frågor om respekten för mänskliga rättigheter och om demokratins tillstånd i Turkiet.
I EU-kommissionens årliga granskningsrapport om Turkiet, som publicerades i november 2025 och som jag tidigare nämnde, beskrivs flera uppmärksammade fall i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, även kallad Europadomstolen. Turkiet har i domstolen fällts för kränkningar av rättigheter enligt Europakonventionen. Det rör bland annat de långa processer som pågår för att frige Demirtaş.
Europarådet har mänskliga rättigheter och demokrati som grundpelare, och Turkiet har som medlem i Europarådet åtagit sig att efterfölja Europadomstolens domar i mål som rör det egna landet. När frågan om verkställighet av domarna har kommit upp i Europarådets ministerkommitté har Sverige konsekvent ställt sig bakom uppmaningarna till Turkiet att respektera domarna och att också frige Demirtaş.
Det är allvarligt att Turkiet inte har verkställt dessa domar. Vilken roll den nyinrättade parlamentariska kommissionen kan få för att främja frigivningen av oppositionsföreträdare som en del av omtaget i den kurdiska frågan återstår att se.
Som sägs i svaret är Sverige mycket tydligt här samtidigt som vi betonar vikten av att fortsätta samarbetet med Turkiet, inte minst när det gäller att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, som i alltför stor utsträckning bedrivs från just Turkiet.