Fru talman! Jag vill från Kristdemokraternas sida yrka bifall till skatteutskottets betänkande nr 17 om en fristående kronofogdemyndighet och därmed avslag på de två reservationerna.
Få saker är så viktiga i Myndighets-Sverige som att trygga rättssäkerheten och att skilja på statens olika roller. Staten uppträder i olika skepnader och har olika uppgifter. Dubbelroller och jäv måste byggas bort i själva myndighetsutövningen. Dessa principer har tjänat som utgångspunkt när Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna, det vill säga Allians för Sverige, och regeringen har nalkats denna fråga.
Föreliggande utskottsbetänkande och lagförslag har kommit till i just det här syftet. Kronofogdemyndigheten har sedan sin tillkomst 1965 saknat en naturlig hemvist. Den har förflyttats från departement till departement likt en osalig ande. Den har legat under Inrikesdepartementet, Kommunikationsdepartementet, Civildepartementet, Kommundepartementet och Finansdepartementet.
Rimligtvis hör kronofogdemyndigheten till rättsväsendet, men den är inordnad i Skatteverket, som alltså sorterar under Finansdepartementet. Detta är ett problem, vilket även Socialdemokraterna har identifierat. Men Socialdemokraterna har landat i - vi har lyssnat till Hans Olssons anförande här - att kostnaden är för hög, ca 15 miljoner kronor per år.
Allians för Sverige har landat i en annan slutsats. Vi tycker att det är värt de här pengarna att stärka rättssäkerheten, självständigheten och partsneutraliteten.
Fru talman! De dubbla rollerna och jävsförhållandet har uppmärksammats av till exempel föreningen Sveriges kronofogdar och enskilda anställda inom kronofogdemyndigheten under många år vid det här laget. Jag vet inte i vilken utsträckning som Socialdemokraterna har tagit intryck av den typen av kritik och lyssnat på dem och deras erfarenheter som anställda i själva verksamheten.
I remissvar, i artiklar, i artiklar i vetenskapliga tidskrifter, i sammanträden och i träffar har de anställda belyst två grundläggande problem. För det första gäller det hur Skatteverket som statens fiskala borgenärsintresse bestämmer hur kronofogdemyndigheten ska organiseras och hur ledande tjänster ska besättas. För det andra gäller det hur kronofogdemyndigheten i det känsliga indrivningsskedet också har borgenärsuppgifter av offensiv natur som undergräver förtroendet för myndighetens opartiskhet. Om detta står det på s. 25 i propositionen.
Nu undanröjs, för att citera propositionen, "i allt väsentligt de skäl som kan ha funnits att ifrågasätta Kronofogdemyndighetens möjligheter att utöva sin verkställande funktion på ett opartiskt sätt". Då är vi på s. 31 i propositionen.
Fru talman! Kronofogdemyndigheten är exekutiv till sin natur. Det är ett verkställande organ. Den ska driva in skulder, men den ska göra det på ett förtroendeingivande och partsneutralt sätt. Fordringsägarens, det vill säga borgenärens, intressen, ska tas till vara samtidigt som den skuldsatte, det vill säga gäldenärens, rättigheter också ska beaktas. Om då indrivaren samtidigt uppfattas som fordringsägare, som borgenär: Vilket misstroende kan då inte uppstå, och det på ett väldigt naturligt sätt?
Det är just detta som anställda inom kronofogdemyndigheten under hela denna process betonar. De vill ut ur denna problematik. Vi finner att detta är en helt rimlig hållning. Den är baserad på de anställdas egna erfarenheter från fältet.
Socialdemokraterna skriver i sin motion att man vill ha "verksamhet framför administration". Vi instämmer i den formuleringen - kanske inte i slutsatsen. Vi tycker, för att skapa rättssäkerhet och vara mer förtroendeingivande, att staten kan använda sina pengar sämre än vad vi föreslår här. Miljöpartiet delar dessutom vår hållning. Det välkomnas.
Regeringens förslag finner vi därmed klokt, ändamålsenligt och principiellt riktigt. Det accentueras nu genom Skatteverkets nya organisation.
Fru talman! Förändringarna inom kronofogdemyndigheten borde stanna av. Nu ska regeringen nämligen sjösätta denna nya myndighet med en självständig styrelse, och det gör att Skatteverket i sina förändringar bör ge kronofogdemyndigheten rådrum att, efter att man har blivit en egen, självständig myndighet, organisera efter eget gottfinnande.
Från kristdemokratisk sida motsätter vi oss inte på något sätt det som finns i den socialdemokratiska motionen om kronofogdemyndighetens chefstitulatur. Gärna får befattningen rikskronofogde vara kvar, även om riksdagen inte beslutar om detta, i analogi med andra hedervärda och klangrika chefsbefattningar som - vi kan lyssna hur vackert det låter - rikspolischef, riksgäldsdirektör och generaltulldirektör.
Fru talman! En översyn behövs samtidigt av den nya, fristående kronofogdemyndighetens hemvist och organisation. Den behöver hitta ett hem och ett permanent hem organisatoriskt.