Herr talman! Man kan alltid vända och vrida på detta, men jag tycker att den absolut största skillnaden i Hans Ekströms resonemang är att det finns LO-fackförbund som betalar ut kontanta stöd till det socialdemokratiska partiet. Det är stor skillnad om en fackförening, eller en arbetsgivarorganisation, likt Visitas kampanj, bestämmer sig för att man tycker något. Ett medlemsföretag kan föra diskussioner, vara upprört och tycka att något är fel. Men det är milsvid skillnad mot att en fackförening, eller för den delen en arbetsgivarorganisation, betalar pengar till ett politiskt parti som en medlem absolut inte sympatiserar med.
Detta är en kvarleva sedan kollektivanslutningens tider. För mig känns det i grunden kränkande. Ofta är det nödvändigt att vara med i ett fackförbund. Med kollektivavtal blir det tilläggspension, försäkringar och så vidare. Det är lätt att säga att man kan stå utanför. Ja, det är klart att man kan, men man får sämre villkor efteråt. Man går med i facket, och då är man indirekt med och finansierar ett parti som man inte sympatiserar med. Jag tycker att det är kränkande mot individen.
Man måste kunna se skillnad på att ett fackförbund eller ett arbetsgivarförbund för kampanjer och att betala till ett politiskt parti.