Fru talman! Ja, det är minst sagt förfärligt. Miljö- och jordbruksutskottet var på besök i Fagersta i början av året, och det var svårt att inte bli berörd av de berättelser som olika företagare och föreningar delgav angående utbrottet. Jag kan inte undgå att ta upp det som min kollega Åsa Eriksson sa i en intervju: Hade det här varit i Sälen eller Åre hade nog hanteringen sett helt annorlunda ut, eftersom det är väldigt många stockholmare som vill vara där och fira påsklov.
Förra gången jag lyfte frågan om kompensation till företag som är indirekt påverkade var under den särskilda debatt som vi hade tidigt i höstas i det här ärendet. Då sa ledamotens partikamrat, tillika landsbygdsministern, att jag skulle hålla tungan rätt i mun och inte sprida onödig oro om huruvida alla som hade rätt till och behov av kompensation skulle få det. Uppenbarligen fanns det dock skäl för min oro eftersom ledamoten ännu inte vet när de här företagen ska få den ersättning som utlovats.
Det är inte särskilt lätt att få folk att vilja besöka de här trakterna nu, eftersom det är instängslat och det finns områden som är täckta av varningsskyltar. Just nu är man mest känd för att ha en smittsam djursjukdom som härjar. Vi här i kammaren vet att det är under kontroll, men uppfattningen hos allmänheten tror jag inte är densamma.
Frågan är hur ledamoten tänker att de här företagen ska kunna undvika en konkurs utan kompensation från staten. Om det är så att man inte ska gå ut med en kompensation, vad tänker ledamoten då att företagarna ska göra för att överleva under den här svåra tiden?