Herr talman! Som jag nämnde har jag ställt den här frågan till ministern tidigare, bland annat 2017, och fick då ett liknande svar, att ett svar skulle komma inom kort. Vi är nu inne på 2018. Därför kan jag inte säga att de svar jag har fått tidigare, för att uttrycka mig milt, har varit tillfredsställande. Det har beretts, och avsikten har varit att återkomma så snart som möjligt i frågan, som sagt. Det anser jag inte har varit tillfredställande.
Det här är som sagt en viktig fråga. Det är inte jättemånga som drabbas, ska sägas. De flesta leverantörerna av läkemedel i Sverige är anslutna till läkemedelsförsäkringen, vilket ger ett skydd för patienten. Det är jättebra. Men det finns några leverantörer som inte är anslutna till försäkringen, och det finns patienter som får de här läkemedlen på apoteket och går därifrån utan att vara informerade om detta. Det lägger hela ansvaret på patienten och på att den ska googla i Fass eller någonting annat för att se om läkemedlet är försäkrat eller oförsäkrat.
Det skulle inte innebära några stora kostnader att ge information om huruvida läkemedlet är försäkrat eller oförsäkrat till patienten, men i stället lägger vi hela ansvaret på patienten, som dessutom inte vet att den har ett ansvar att ta reda på om läkemedlet är försäkrat eller oförsäkrat. Patienten kanske inte ens vet skillnaden mellan ett försäkrat och ett oförsäkrat läkemedel. Det är så vi gör i dag.
Det är positivt att ministern inte är tillfredsställd eller nöjd med detta, men som sagt måste någonting hända. Man måste gå vidare i frågan. Jag tycker inte att det är patientsäkert att människor får recept på ett försäkrat läkemedel, går till apoteket och får det utbytt på rekommendation av TLV - till exempel till periodens vara - och går därifrån med ett oförsäkrat läkemedel. Det är inte tillfredsställande.