Fru talman! Allra först vill jag naturligtvis tacka infrastrukturministern för svaret på min interpellation, även om jag måste tillstå att svaret både är minimalistiskt och inte särskilt innehållsrikt.
I det globala kunskaps- och informationssamhället blir det allt viktigare att alla medborgare har tillgång till modern informationsteknik så att Sverige får de allra bästa förutsättningarna för framtiden. Frågan om bredbandsutbyggnad och konkurrensneutralitet mellan de kommunala stadsnäten och de kommersiella aktörerna har lyfts fram ett flertal gånger i denna kammare.
Den sista december i fjol hade ca 3 050 miljoner, drygt 3 miljarder, av skattebetalarnas pengar till bredbandsutbyggnad delats ut via länsstyrelserna. Av dessa har 2 950 000 000 kr betalats till kommunerna. Problemet med detta är att det inte finns någon sammanställning eller redovisning av hur de här pengarna har använts.
Enligt riksdagens utredningstjänst, som jag har bett titta på detta, finns ingen statistik över någon fördelning. Det går inte att finna en redovisning av om medlen faktiskt använts i glesbygd, som villkoren stipulerar, eller om de gått till utbyggnad i tätort. Ingen uppföljning av utbetalningarna förekommer.
Det finns heller ingen sammanställning eller redovisning av hur mycket landets kommuner har satsat, kommun för kommun. Information om hur stor del av de tilldelade pengarna som förbrukats i form av nedgrävd kabel saknas också.
Eftersom det inte finns någon redovisning av hur de statliga bredbandspengarna använts är det svårt om inte hart när omöjligt att säga om lagstiftningen om bredbandsutbyggnad följts. Att det inte går att få reda på hur våra gemensamma skattepengar använts är mycket oroande.
I en interpellationsdebatt som jag hade med statsrådet Sven-Erik Österberg i januari i år sade han att Sverige ligger bra till vad gäller IT-mognad. Det kan jag på sätt och vis hålla med om. En enkel gallup bland oss alla visar att vi alltmer använder oss av Internet.
En nordisk jämförelse gjord av tidningen Computer Sweden visar att den svenska satsningen på bredbandsutbyggnad i glesbygd inte alls är så framgångsrik som statsrådet vill ge sken av. Den svenska utbyggnaden är inte lika framgångsrik som utbyggnaden i våra grannländer.
I Norge, Danmark och Finland rapporteras att fler än 98 % av befolkningen erbjuds bredband de närmaste åren. Sverige ligger kraftigt efter. Ca 10 % av befolkningen, i huvudsak i glesbygd, erbjuds inget bredband. Sverige är faktiskt sämst i Norden. Trots alla miljarder kronor nås inte målet om bredband till alla. Det är bekymrande.
Det gäller i all synnerhet när vi vet att så mycket pengar gått till stora städers satsningar på bredband. Ett graverande exempel är Södertälje som med hjälp av statsbidrag byggt stadsnät. Kommunen har fått en dom emot sig i länsrätten, som anser det vara olagligt. Det gäller i all synnerhet när kommunen beräknat en vinst som ett motiv för sitt agerande. Den typen av hushållning, eller snarare misshushållning, med skattebetalarnas pengar bekymrar och späder naturligtvis på ett slags politikerförakt.
Fru talman! Frågan är vart alla pengarna har tagit vägen. Frågan är utifrån denna bakgrund om statsrådet har några som helst planer på att se till att statens pengar använts till det som bäst behövs, nämligen att se till att glesbygden får vara med och får del av bredbandets fördelar.