Fru talman! Det är en stor dag i dag, tycker jag.
Det är nämligen så att jag kommer att yrka bifall till
utskottets hemställan. Det hör inte till vanligheterna,
men det tänker jag göra i dag.
Jag skall ge litet bakgrund till diskussionerna och
ta upp historiken bakom det betänkande som för-
svarsutskottet debatterar i dag. Det handlar alltså om
lagen om behandling av personuppgifter om totalför-
svarspliktiga.
Efter en motion från Miljöpartiet i samband med
första etappen av försvarsbeslutet uttalade utskottet
att rasism och andra former av främlingsfientlighet är
en allvarlig företeelse och därför aktivt bör motarbe-
tas med alla de medel som är förenliga med vår de-
mokrati och vårt rättsväsende. Inom totalförsvaret
gäller detta självfallet oavsett var det rasistiska bete-
endet förekommer, hos anställda eller hos totalför-
svarspliktiga.
Utskottet fortsätter vidare: Den som med utgångs-
punkt i rasistiska eller främlingsfientliga handlingar
eller beteenden visar sig uppenbart olämplig för sin
tjänst bör självfallet med lagliga medel kunna skiljas
från tjänsten. Utskottet anförde vidare, mot bakgrund
av frågans allvar, att regeringen bör informera riksda-
gen om problemets omfattning, om vilka åtgärder som
initieras eller avses vidtas samt om det finns behov av
annan lagreglering. Detta ställde sig en enig riksdag
bakom i samband med den första etappen av försvars-
beslutet.
Efter detta beslut har man vid ganska många till-
fällen i medierna och i debatter kunnat ta del av att
nazister utbildas till bl.a. elitsoldater samtidigt som
t.ex. medlemmar i kommunistiska organisationer har
avvisats på grund av att de är säkerhetsrisker. Det har
vi kunnat läsa i tidningarna.
Ett exempel som har blivit mycket uppmärksam-
mat är när Marinkommando väst försökte hemförlova
en rekryt på grund av hans kriminella förflutna och
hans nazistiska sympatier. Totalförsvarets överkla-
gandenämnd ändrade beslutet på grund av att: det inte
fanns någon laglig grund för att hindra värnpliktiga
som försvaret inte vill ha.
Det här reagerade Rådet för insyn i Försvarsmak-
ten på. Rådet skrev till regeringen att man har fått
information om fall av rasistiska åsikter hos enstaka
soldater under utbildning och inom internationell
tjänstgöring. Rådet konstaterar att: förakt för oliktän-
kande, för andra etniska grupper eller för annat kön är
lika oförenligt med personalens tjänsteutövning som
obefogad användning av makt och våld. Rådet för
insyn i Försvarsmakten har i sin granskning funnit att
gällande regelsystem inte fullt ut medger att olämplig
anställd militär personal kan avstängas från sin verk-
samhetsutövning eller olämpliga värnpliktiga skiljas
från sin utbildning. Rådet föreslog att regeringen
initierar en översyn av bestämmelserna inom detta
område. Man sade att översynen bör leda till att möj-
ligheten att ingripa mot anställt befäl som är olämplig
och olämpliga värnpliktiga ökar, dock utan att rimliga
krav på rättssäkerhet eller anställningstrygghet åsido-
sätts.
Vi kunde alltså konstatera att det fanns ett behov
av ändrad lagreglering. Därför var det anmärknings-
värt att regeringen efter det att vi hade haft en ganska
stor offentlig debatt om de här frågorna och efter det
att försvarsministern hade uttalat att Pliktverket skulle
få i uppdrag att redogöra för de regler och tillämp-
ningar som gäller.
Då kom en proposition från Regeringskansliet,
från Försvarsdepartementet. Det är den som utgör
bakgrunden till debatten i dag och till utskottets be-
tänkande. Det var en proposition som berörde be-
handlingen av personuppgifter om totalförsvarsplikti-
ga och som inte med ett ord nämnde det vi hade de-
batterat i samhället, nämligen de som varit dömda för
hets mot folkgrupp. Är det lämpligt att de skall kunna
tas ut till plikttjänstgöring?
I regeringens proposition föreslås en lag om be-
handling av totalförsvarspliktigas personuppgifter.
Under rubriken automatiserat register över totalför-
svarspliktiga, som förs av Totalförsvarets pliktverk,
redogörs för i vilka fall som uppgifter om en person
får antecknas i registret. Ett av kriterierna är uppgifter
om att den registrerade dömts till påföljd för brott
som framgår av uppgift i belastningsregistret, som
Totalförsvarets pliktverk har fått ta del av. Det är
nästan outgrundligt att förstå vad som menas med
detta.
Det som menas är att Totalförsvarets pliktverk får
ta del av Rikspolisstyrelsens register beträffande
totalförsvarspliktiga som skrivs in eller är inskrivna
för värnplikt. De här utdragen omfattar bara vissa
brott. Det är våldsbrott, tillgreppsbrott, narkotikabrott
och brott mot vapenlagen. Vilka som har begått de
brotten kan alltså Totalförsvarets pliktverk få ta del
av, men inte vilka som har blivit dömda för hets mot
folkgrupp.
Som tur är har ministern ett antal förståndiga och
kloka partikamrater i försvarsutskottet som tyckte att
det var högst rimligt att man inte skulle göra skillnad
mellan dem som har blivit dömda för hets mot folk-
grupp och dem som t.ex. har begått stölder. Det skall
naturligtvis vara lika allvarligt. Därför har utskottet
enhälligt beslutat att tillstyrka den motion som jag
skrev. Det innebär att om man är dömd för hets mot
folkgrupp skall Pliktverket kunna ta del av det i de
registerutdrag man får lika väl som man får ta del av
vilka som har blivit dömda för bl.a. stöld eller narko-
tikabrott. Det tycker jag är rimligt. Det tycker för-
svarsutskottets ledamöter är rimligt. Jag tror att det
blir en viktig signal ut i samhället. Det är jag mycket
till freds med. Därför yrkar jag bifall till försvarsut-
skottets betänkande.