Fru talman! I Sverige finns ungefär 10 000 förskolor, och strax över en halv miljon barn går i dessa. Andelen anställda med förskollärarexamen är cirka 40 procent. Ytterligare 20 procent är legitimerade barnskötare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd
De flesta enheter klarar kravet på i alla fall en enda examinerad förskollärare på hela förskolan, men vissa kommuner har en så låg nivå som 6 procent utbildade barnskötare och 13 procent legitimerade förskollärare. I 263 av landets förskolor saknas till och med helt personal med någon form av legitimation. Det här är siffror som kommer från Skolverket.
Andelen förskollärare skiljer sig åt mellan olika typer av huvudmän och kommuner. I en rapport från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, nämns att avståndet till lärosäten med förskollärarutbildning påverkar möjligheten att rekrytera personal eftersom förskollärare i hög grad stannar nära den högskola eller det universitet där de har utbildat sig.
Bristen på utbildad personal är stor på landsbygd och i glesbygd samt i de områden som ligger geografiskt längst bort ifrån de platser där dessa utbildningar bedrivs.
Trots att mycket kan göras digitalt och på distans - det har vi lärt oss det senaste året - talar statistiken sitt tydliga språk: Detta är ett växande problem. Jag deltog nyligen i ett webbinarium kring förskolan som arrangerades av flera ledamöter från utbildningsutskottet där dessa fakta och denna statistik diskuterades och belystes.
Denna utveckling gäller inte bara legitimerade lärare inom förskolan, utan den fortsätter sedan vidare upp i grundskolan.
Sverige ska vara ett land där människor kan bo och verka och ha barnen i förskola och skola även utanför de större orterna. Bristen på legitimerade förskollärare och grundskollärare i glesbygd och på landsbygd behöver åtgärdas. 194 av Sveriges 290 kommuner faller inom dessa kriterier, och ungefär 25 procent av Sveriges befolkning bor i dessa områden. Potentiellt kan alltså vart fjärde barn tänkas gå i förskola eller grundskola i just de områden där det råder kraftig brist på legitimerad och utbildad personal.
Vidare bör även nämnas det faktum att 14 procent av Sveriges examinerade lärare väljer att ta anställning utanför utbildningsbranschen eller som lärare och helt enkelt väljer att arbeta med något annat.
För att påbörja ett arbete där vi försöker råda bot på lärarbristen inom förskola och skola föreslår därför Sverigedemokraterna att examinerade lärare som tar anställning i glesbygd årligen ska få avdrag med 15 procent på sin studieskuld, vilket skulle innebära att hela studieskulden är avbetald efter ungefär sju år.
Såväl Kommunutredningen som Landsbygdskommittén lyfter fram nedskrivning av studieskulder som en lämplig åtgärd för att försöka förbättra kompetensförsörjningen i vissa delar av landet.
Denna satsning innebär cirka 90 miljoner för 2021, och ett fullt implementerat förslag skulle innebära en kostnad motsvarande cirka 600 miljoner per år. Det är en satsning som bara i glesbygd skulle gynna uppskattningsvis över 400 000 barn och elever i förskola och grundskola. Adderar vi lärare i yrkesämnen och gymnasielärare, som är inkluderade i denna satsning, ökar antalet ännu mer, och vi närmar oss en halv miljon elever - för att citera Lärarförbundet: "Allt börjar med en bra lärare."
Fru talman! För att ge incitament till studenter att utbilda sig till yrken där det råder brist på utbildad personal på arbetsmarknaden föreslår Sverigedemokraterna ett riktat stöd i form av ett förhöjt studiebidrag med 1 000 kronor extra per månad under studiemånaderna. Detta gäller de studenter som tar examen inom ett bristområde, vilket avser någon av de tio utbildningar där störst brist på utbildad arbetskraft på arbetsmarknaden råder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd
För nästa år är enligt Arbetsförmedlingens prognoser dessa yrken bland annat arbetsterapeuter, barnmorskor, civilingenjörer, fritidspedagoger, sjukvårdspersonal och läkare, it-personal, poliser, psykologer, tandläkare, tandhygienister och tandtekniker samt förskollärare och lärare. Andelen tomma platser på vårens utbildningar i dessa exempelfall varierar mellan 76 och 86 procent. I de värsta fallen utbildar vi alltså bara 14 procent av det faktiska behovet.
Ett högre studiebidrag om 1 000 kronor per månad skulle sannolikt locka fler studenter till dessa utbildningar, något som även riksdagens utredningstjänst styrker. Vi satsar därför i vår budget 580 miljoner för 2021 till detta ändamål.
Sverige är ett fantastiskt land med ett väl utvecklat studiestödssystem som snart går in på sitt 102:a år sedan Hjalmar Oscar-Ahlberg 1919 erhöll det första svenska studielånet - 1 500 kronor för ett helår som skulle betalas tillbaka inom loppet av tio år. Sedan 1919 har Sverige utvecklats, och 1965 lades grunderna för det system vi har i dag som är ett väl utvecklat studiestödssystem. Det är ett av världens mest generösa för att möjliggöra studier för människor från alla samhällsklasser, oavsett den enskilde individens unika förutsättningar. Vi ska vara mycket stolta över detta samtidigt som det alltid finns delar som kan förbättras och utvecklas ytterligare.
Med detta sagt önskar jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation och avsluta mitt anförande med att önska våra talmän, tjänstemän, ledamöter i utbildningsutskottet, statsråd och övriga riksdagsledamöter en riktigt god jul och ett gott nytt år.