Fru talman! Efter att ha lyssnat på alla inläggen verkar detta bli en mysdebatt, men jag kanske kan reta upp någon.
Debatten handlar om näringsutskottets betänkande 9 Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012 - 2015 . Det handlar om en ändring i ellagen som innebär att elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter utgången av den andra tillsynsperioden, som är 2016-2019. Man ska komma ihåg att för den första perioden, 2012-2015, ska de kunna använda underskotten, men då är kravet att dessa ska gå till investeringar i nätet. Det tycker jag är en hyfsad kompromiss.
Vänsterpartiet har ställt sig bakom regeringens förslag till lagändring, som förhoppningsvis innebär att ockerprishöjningarna undviks i framtiden och att investeringarna i nät faktiskt blir genomförda med de medel som konsumenterna betalar in.
Fru talman! Det krävs onekligen ett större politiskt ansvar för att motverka de oskäliga prishöjningar som konsumenterna utsätts för i dag. Jag är därför av uppfattningen att det finns ett stort behov av ytterligare regleringar utöver den marginella justering som föreslås i den aktuella propositionen.
Elmarknaden avreglerades för lite mer än 20 år sedan i syfte att öka konkurrensen inom elförsörjningen och sänka priserna. Men vad har hänt? Med facit i hand kan jag se att avregleringen inte lett till lägre priser och inte heller till någon större trygghet för konsumenterna. Privata elnätsföretag tillåts i dag att sätta mycket höga avgifter. Dessutom varierar avgifterna stort över landet. Det kan skilja flera tusen spänn per år i avgift beroende på var du bor.
Jag anser att det är orimligt med så stora skillnader i nätavgifterna som det nu kan vara mellan stad och land, mellan olika regioner i Sverige och även mellan olika bolag, beroende på vem det är som levererar din el. Stegrande elnätsavgifter drabbar inte bara hushållen hårt, utan de slår även mot industrin och i förlängningen även jobben.
Enligt min uppfattning krävs det ett större politiskt ansvar för att motverka de oskäliga prishöjningar som konsumenterna utsätts för i dag. Detta synsätt anser jag ska vara vägledande för det pågående arbetet med att se över hur elnätsföretagen ska kunna använda de underskott som eventuellt uppkommer i förhållande till deras beslutade intäktsramar.
Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015
Enligt Energimarknadsinspektionen har nätavgifterna höjts med i genomsnitt 44 procent åren 2011-2016 - 44 procent! Det finns lantbrukskunder i norra Sverige som har tvingats utstå höjningar med hela 64 procent under samma period. Det finns ingenting som man kan jämföra med i samhället som har de här prishöjningarna.
Av de tio största elnätsbolagens rörelsevinst på 8,7 miljarder för 2015 togs hela 6,8 miljarder ut ur nio av de tio bolagen. Det är uppenbart att monopolmarknaden inte fungerar för elabonnenterna i alla fall.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 16.)
En utvecklad översiktsplanering