Fru talman! Jag tror att det som verkligen kan riskera det folkliga stödet och legitimiteten i miljö- och naturvårdspolitiken skulle vara om en enskild minister baserat på en enskild artikel svänger om hela miljö- och klimatpolitiken utan att lyssna in myndigheter och utan att respektera internationella konventioner och de internationella paneler som vi baserar både EU:s och Sveriges miljöpolitik på. Vi har miljökvalitetsmål som antogs av Sveriges riksdag för 20 år sedan, som vi fortsätter att arbeta utifrån.
Den uppfattning som Staffan Eklöf ger uttryck för, att våra nordiska djur är vana vid förändring och att lite skogsbränder inte gör något, tycker jag får stå för honom. Jag menar att de skogsbränder vi har sett de senaste åren har varit av fullständigt förödande karaktär både för de människor som är beroende av skogen och för våra ekosystem.
Ser man på skogsbränderna i Australien, som ju är ett land som drabbas långt värre än Sverige - Kalifornien är ett annat exempel - kan vi se att det är miljarder djur som har dött. Det är ekosystem som det kommer att ta oerhört lång tid att återuppbygga, om det ens går med tanke på att vi ju är på väg mot 3 graders uppvärmning i stället för att begränsa den till 1,5 grader. Vi ska vara beredda på att 1,5 graders uppvärmning i genomsnitt globalt innebär ungefär 3 grader här i Norden. Den förändring vi står inför är alltså mycket allvarlig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan är det inte så att det enda instrument vi har för att skydda hotade arter och ekosystem är att avsätta reservat. Vi har också en väldigt aktiv klimatpolitik. Vi har en väldigt aktiv kemikaliepolitik, där vi försöker eftersträva ett giftfritt samhälle. Jag debatterade alldeles nyss en interpellation om plast och nedskräpning, något som också hotar inte minst våra marina däggdjur och många andra marina djur. Man hittar ju mikroplaster i fiskars magar och till och med i djurplankton.
Vi måste arbeta med alla medel för att se till att vi har en levande planet för våra barn och barnbarn att växa upp på, liksom för alla de generationer som kommer efter.
Den vetenskapliga artikel som det hänvisades till ska man naturligtvis titta på. Det som är positivt med den är att den också lyfter fram hur oerhört sårbara vissa populationer är. De har väldigt dålig status, och om man bara ser till medelvärdet kan det finnas en risk för att man missar hur allvarligt det är för de arterna. I den meningen menar jag att det är viktigt att titta närmare på den. Det är bäst att andra forskare och myndigheter gör det i vanlig ordning.
En artikel som har fastnat hos mig är en israelisk studie som kom för två år sedan. Där tittade man på biomassan av däggdjur på jorden i dag. Det är ganska slående siffror. 36 procent av biomassan för jordens däggdjur i dag utgörs av människor, 60 procent är våra boskapsdjur och bara 4 procent är vilda däggdjur. Detta visar hur otroligt dominerande människan är över våra ekosystem på jorden i dag. Vi lever i antropocen.