Herr talman! I dag debatterar vi konstitutionsutskottets betänkande nummer 22, En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp . Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Vi har precis haft en nära tre timmar lång partiledardebatt med EU-tema. Även det förslag som ligger framför oss i dag har kopplingar till EU.
När EU fattade rasismrambeslutet 2008 skulle det vara genomfört i november 2010. Ett syfte med detta var naturligtvis att komma till rätta med rasistiska och främlingsfientliga yttranden som vållar samhällelig och personlig skada, däribland att förneka exempelvis Förintelsen.
Sverige och flera regeringar har under lång tid menat att den lagstiftning vi redan har på området gällande just hets mot folkgrupp svarar upp mot syftet med EU-beslutet. Men EU-kommissionen underrättade Sverige i februari 2021 om dess bedömning att Sverige inte hade införlivat rasismrambeslutet på ett fullständigt och korrekt sätt.
Kommissionen pekade bland annat på en avsaknad av uttryckligt omnämnande i vår lagstiftning av gärningen uppmaning till våld men också att Sverige saknade en straffrättslig bestämmelse som mer specifikt och tydligt kriminaliserade offentligt urskuldande eller förringande av folkmord.
Utöver EU-kommissionens underrättelse och krav på Sverige måste vi i Sverige också ta i beaktande den ökning av antisemitism som vi har sett i vårt samhälle under flera års tid.
Mot bakgrund av detta har vi nu ett förslag att ta ställning till i dag där vi förtydligar befintlig lagstiftning genom att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras. Det framgår också tydligt av lagtexten att regleringen omfattar uppmaning till våld och att enskilda personer i de skyddade grupperna ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd.
Det är i grunden en klok avvägning som både regeringen och KU har gjort gällande synen på yttrandefrihet i förhållande till förslagen. Det handlar om förtydligande av brottsbalken och tryckfrihetsförordningen avseende hets mot folkgrupp, och syftar inte till att inskränka yttrandefriheten ytterligare.
Vi lyfte fram i vårt ställningstagande att rättsliga processer kan följa i framtiden som eventuellt påverkar yttrandefriheten. Men som vi vet med all form av lagstiftning är den exakta framtida rättstillämpningen inte alltid möjlig för oss att känna till.
Vi socialdemokrater instämmer i bedömningen att de eventuella inskränkningar av eller påverkan på yttrandefriheten som kan komma i framtiden är förenliga med både regeringsformen och Europakonventionen.
För oss socialdemokrater är det också viktigt att både regeringen och utskottet har uttalat att det handlar om ett förtydligande av befintlig lagstiftning och kodifiering av praxis, samt att debatt om folkmord, dess orsaker eller konsekvenser fortsatt kan föras i samhället.
Det ger tydliga besked om vad dessa lagändringar syftar till. Därför menar vi att den utvärdering som man efterfrågar i Sverigedemokraternas reservation inte är nödvändig.
Med de orden, herr talman, tackar jag för ordet och yrkar återigen bifall till utskottets förslag till beslut och även avslag på reservationen.
(Applåder)