Fru talman! Jag tänkte ta tillfället i akt att prata lite grann om skillnaden mellan militär förmåga och att placera ut vapen i rymden, eftersom Robert Stenkvist lyfte just den frågan i sitt anförande.
Jag tänker att vi har en ganska bred enighet i denna kammare om att vi vill bygga en svensk militär förmåga eftersom vi har ett osäkert omvärldsläge. Behovet av det har ökat de senaste decennierna, skulle man kunna säga. Vi är överens om att vi vill göra försvarsinvesteringar.
Försvaret använder rymden på ett sätt som tangerar civila ändamål, i ganska stor utsträckning. Det står också tydligt uttalat i strategin att det finns synergier mellan de system som är för civila ändamål och militär användning av samma information. Det handlar i första hand om navigering och om kommunikation, tänker jag mig.
Det finns en skillnad mellan att använda den information man kan samla in från rymden eller med rymdsystem och att placera ut vapen för att skjuta på varandra från rymden. Jag tänker: Det ena tycker vi är ett rimligt ändamål och, faktiskt, ett argument för att ha en stark rymdverksamhet. Det kan bygga vår försvarsförmåga och vår militära förmåga. Det andra tycker vi är ett förkastligt sätt att bedriva krig på. Krig är ju förkastliga på alla sätt.
Från vår horisont tänker vi att internationell samverkan för fred och säkerhet är nyckeln, och rymden ska inte vara en arena för några konflikter på jorden. Då skulle man kunna fråga Robert Stenkvist: Hur ställer du dig, som nationalist, till idén om internationell samverkan?