Herr talman! Jag hoppas att landsbygdspolitiken blir en av de viktigaste frågorna i valet. Det hoppas Miljöpartiet också. Jag hoppas dock inte att vi kommer att ha en debatt som enbart handlar om sänkta dieselpriser och jakt på vargar.
Landsbygdens utveckling bygger på att Sverige ligger i framkant i klimatomställningen. Den bygger också på att klimatomställningen är rättvis.
Det finns stora möjligheter att utveckla svensk industri, ett hållbart skogsbruk, livsmedelsproduktionen, småbruket, besöksnäringen och rennäringen. Om vi verkligen vill kan landsbygdsdebatten handla om det här. Ren luft, frisk natur, gröna skogar, strandskydd, jämställdhet - detta är Sveriges bästa försäljningsargument. Vi är beroende av exporten, och då ska vi inte glömma bort att exportnäringen också bygger på att vi klarar av de internationella, globala hållbarhetsmålen, klimatomställningen och den biologiska mångfalden.
Herr talman! Sverige har ett överskott av elproduktion, speciellt i norra Sverige. Dock är elproduktionen inte jämnt fördelad mellan norr och söder. Överföringskapaciteten håller på att förbättras, men samtidigt måste mer el produceras närmare användaren. Miljöpartiet vill att hela Sverige ska vara med i energiomställningen och att de som är med och bidrar också ska belönas för det.
Vi anser att regioner som bidrar med värdefull elproduktion bör få behålla det här värdet. Vi menar därför att riksdagen bör tydliggöra för regeringen att man bör regionalisera fastighetsskatten på vind- och vattenkraftverk.
Jag vill yrka bifall till reservation nummer 16 med anledning av detta.
Vi ser ett bredare stöd för de här idéerna. Vi har hört Centerpartiet framhålla samma fråga tidigare, och jag vet att Socialdemokraterna alldeles nyligen har tagit ett kongressbeslut om att just föra tillbaka pengar från vindkraften till kommunerna. Jag hoppas att Socialdemokraterna och regeringen kommer med ett sådant förslag inom kort. Ni får också gärna stödja de förslag som finns redan i dag.
Regeringen tillsatte den 14 oktober 2020 en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag som stärker rättssäkerheten och ökar förutsägbarheten för prövningen av vindkraftsanläggningar. I den här utredningen gör man bedömningen att en ekonomisk kompensation skulle underlätta både en fortsatt vindkraftsutbyggnad - och den behövs ju för svensk industri, för de svenska hushållen och för klimatomställningen - och utvecklingen av kommuner och lokalsamhällen som påverkas av vindkraftsetableringar. En ekonomisk kompensation skulle också underlätta tillståndsprocessen.
De avtal om ersättningar som finns i dag på lokal nivå tas fram genom förhandlingar i varje enskilt fall. En reglering av de här ekonomiska ersättningarna ligger i linje med de övergripande målen att öka förutsägbarheten och rättssäkerheten i just vindkraftsprövningarna.
Staten har genom att utlokalisera statliga myndigheter ett ansvar att se till att förbättra den regionala utvecklingen. Jag vill ge ett exempel. SGU har sitt säte i Uppsala, min hemstad, men de har också ett kontor i Malå i Västerbotten. Inget är väl mer lämpligt än att SGU finns i Malå som ju både är en ort som ligger i Skelleftefältet, som är ett mineralrikt område, och en viktig sameby.
SGU:s samling av borrkärnor består av mer än 3 miljoner meter borrkärnor från 17 000 borrhål i hela Sverige. Det finns geologiska bibliotek och en väldigt viktig informationssamling om just var mineral finns i Sverige och var man bör leta. En stor del av materialet är också digitaliserat.
Materialet skulle kunna användas mycket mer om SGU och staten satsar på kontoret i Malå. Man behöver underhålla borrkärnelagret, och man behöver också utveckla verksamheten så att man inte bara kan visa var det finns mineral utan också var det är lämpligt att bryta mineral i framtiden. Alla nya prospekteringar och mineralbrytningar kommer ju att påverka miljön och även rennäringen. Det här bör man förebygga genom att utveckla verksamheten på SGU i Malå.
Herr talman! Klimatomställningen är akut, men den måste också vara rättvis. Alla ska med när vi bygger det nya, gröna folkhemmet. När människor som är beroende av bil drabbas av höga bränslepriser tävlar partierna här i Sveriges riksdag - ja, inte Miljöpartiet då - om att sänka priset på klimatutsläppen. Miljöpartiet vill i stället se en politik som både kan stötta de människor som drabbas ekonomiskt och som samtidigt är med och minskar utsläppen.
Kristdemokraternas förslag om att minska inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel skulle öka klimatutsläppen i Sverige med 24 procent. Vill Kristdemokraterna rent av att vi ska lämna Parisavtalet?
Sverige behöver en politik som stärker regionerna och ser till att de som drabbas ekonomiskt också stöds, och då behövs en grön omfördelningspolitik. Miljöpartiet bidrog i regeringen med att sänka skatten för glesbygdsbor. Nu vill vi göra ökade satsningar med 4 000 kronor per år. Tillsammans med det tidigare glesbygdsavdraget skulle det ge 500 kronor extra i plånboken varje månad.
Vi vill höja klimatbonusen för elbilar för alla som bor i glesbygd och köper en elbil. Vi vill införa en skrotningspremie för de äldsta bilarna. Vi vill bygga 100 000 nya laddstolpar. Vi vill bygga ut samhällsservice, skolor och vårdcentraler i hela landet. Vi vill också se till att den starka utveckling som staten kan bidra med runt om i våra regioner på småorter, i byar och i samhällen också stärker den kommersiella utvecklingen.
Med sänkt skatt i landsbygdskommuner, höjd klimatbonus och nya gröna satsningar kommer den regionala tillväxten att stärkas. Nu är det snart val, och jag hoppas att det är klimatet som väljs i det valet.