Fru talman! Jag tackar Markus Wiechel för denna viktiga fråga.
För oss handlar det om att vi började resonera om vad som egentligen har blivit annorlunda i Ryssland under den tid som Ryssland inte har ingått i Europarådet. Ser vi några förändringar? Eller handlar det om dem som egentligen behöver Europarådet som institution för att göra sina röster hörda, för att känna att de får uppbackning för sin sak, nämligen civilsamhällets olika organisationer, kvinnoorganisationer, hbtq-personers organisationer, journalister, de som försöker verka för ett annat Ryssland, de som under alla dessa år inte blivit hörda?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet
När vi resonerade om vad som hade blivit annorlunda och vad som hade förlorats under denna tid insåg vi att genom att Ryssland kommer tillbaka får dessa röster åtminstone höras, och vi som institution kan backa upp dem. Av den anledningen och utifrån de diskussioner som vi hade med ett flertal aktörer från bland annat Rysslands civilsamhälle landade vi i att det var rätt beslut att låta Ryssland återvända.
Jag håller med om att detta är svårt. Det var inte ett lätt beslut att fatta. Jag kan inte ens i dag säga att jag känner att det är helt fantastiskt att ha tillbaka Ryssland i Europarådet. Men jag tror att priset vi betalade när vi inte kunde kanalisera civilsamhällets röster, journalisters röster, var för högt när vi höll Ryssland utanför.