Fru talman! Sverige är en världsledande forskningsnation. Hur man än mäter och utvärderar presterar Sverige väldigt bra i forskning. Inte minst nu under coronapandemin kan vi se hur Sverige faktiskt är med och tävlar med nationer som USA och Kina om att bli först med att ta fram ett vaccin mot corona.
Grunden för vår goda utveckling i forskning lades för decennier sedan. Men nu börjar länder i vår omvärld att komma ikapp och förbi oss. OECD konstaterar att vi har en hög och jämn nivå på vår forskning, men vi saknar det där som kallas för performance peaks, det vill säga områden där vi står ut som absolut världsbäst.
Forskning
I det moderna och globala forsknings- och innovationsklimatet är det precis vad Sverige behöver för att få fram nya produkter och tjänster som då växer fram och som också omsätts till att bli jobb. Under lång tid har vi sett hur näringslivets investeringar i forskning och utveckling har minskat. Trots att staten nästan har fördubblat sitt anslag under samma tid har den totala forskningsbudgeten inte ökat. Det är en allvarlig utveckling eftersom den företagsnära forskningen inte i direkt mening är den som skapar jobb och tillväxt. Vi tycker därför att Sverige behöver se över hur lagstiftningen kan utformas så att vi kan främja mer och fler investeringar i Sverige. Inte minst befarar många företag att man kommer att lägga allt mindre pengar på forskning och forskningsmiljöer efter coronapandemin.
Sverige har problem med forskarrörligheten, den så kallade forskarmobiliteten. Den är en förutsättning för stark och dynamisk forskning. Det stora värdet av rörlighet och mobilitet bland forskare är ökad tillgång till internationella kontakter och nätverk och till avancerade forskningsstrukturer och en ökad forskningsskicklighet. Det är därför väldigt oroande att mobiliteten, rörligheten, i Sverige är sämre än i andra jämförbara länder. Exempelvis visar statistik att nära 70 procent av våra professorer vid de tio största lärosätena i Sverige hade en doktorsexamen från samma lärosäte.
I flera utvärderingar av den svenska högre utbildningen och forskningssystemen pekar man på att det i Sverige finns en inavel i det svenska högskolesystemet som är oroande. Även Linnéutvärderingen identifierar den låga mobiliteten som en svaghet, framför allt när det gäller nydisputerade forskare.
Därför, fru talman, vill vi moderater yrka på att Vetenskapsrådet bör få ett uppdrag att ta fram inte bara ett analysunderlag, vilket vi också önskar att Vetenskapsrådet gör, utan också rekommendationer för hur vi får fram en ökad forskarmobilitet. Målsättningen ska vara en ökad mobilitet bland svenska forskare såväl mellan nationella och internationella lärosäten som mellan lärosäten och näringsliv samt offentliga verksamheter.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 1 under punkt 1.