Fru talman! Jag håller med Anne-Marie Ekström om att vi upprepar oss här år efter år. Det är samma typ av motioner och ett likadant betänkande. Den här debatten kommer nog att likna den som vi hade förra året, men det är kanske inte lika många frågor som då var uppe.
Skatt på konsumtion av varor är dock inget modernt påfund för Sverige. Redan på 1500-talet belades vissa varor med så kallad lyxskatt. Den skatten togs bland annat ut på siden, choklad och tobak. En konsumtionsskatt av mer generell karaktär infördes i Sverige genom 1940 års allmänna omsättningsskatt. Indirekta skatteintäkter tillgodosågs fram till dess huvudsakligen av tullar samt skatt på viss konsumtion som spritdrycker, tobak med mera. Maltdrycksbeskattningen har anor ända från medeltiden, och en brännvinstillverkningsskatt infördes redan 1867. I samband med att ett statsmonopol beslöts för tobaksvaror infördes tobaksskatten permanent 1914. En annan skatt som togs ut under många år med början under tidigt 1700-tal var den så kallade spelkortsstämpeln, en form av stämpelskatt på spelkort.
Andra varor som varit föremål för särskilda konsumtionsskatter är till exempel pärlor, bilar, bildäck, bensin, läskedrycker, industrisocker, kaffe, nöjen, papper samt choklad och konfektyrvaror. Konsumtionsskatten som infördes 1940 avvecklades dock efter andra världskriget.
Olika varuskatter tillämpades, men efter översyner och utredningar trädde lagen om mervärdesskatt i kraft den 1 januari 1969. Mervärdesskatten är en skatt som tas ut på omsättningen av varor och tjänster, och lagen är grunden för vår nuvarande mervärdesskattelag. Alltsedan lagens tillkomst har den dock varit föremål för översyn och förändringar, och en mängd olika förslag genom åren har lett till ändrad lagstiftning.
Att mervärdesskattefrågorna eller momsfrågorna engagerar kan vi se varje år på antalet inlämnade motioner av de mest skilda slag, men de flesta föreslår sänkningar. Till vår förvåning kan vi se bland annat i Moderaternas budgetmotion att de föreslår en höjning av momsen på kollektivtrafik från 6 till 12 %. Jag tycker att det är intressant i diskussionen. Det kan vi återkomma till.
Mervärdesskatten är en viktig inkomstkälla för staten. Den största inkomstskatten för staten är skatten på arbete, men den näst största är mervärdesskatten, som står för 18 % av skatteintäkterna och som för 2005 beräknades ge ungefär 250 miljarder kronor - jag kan inte säga exakt.
Som vi socialdemokrater ser det är arbete grunden för välfärd, och arbete ger skatteintäkter. Skatternas främsta syfte är, som sagts tidigare här i dag, att fördela välfärden, att verka utjämnande och att stå för en del investeringar i samhällets tjänst.
Vi socialdemokrater har höga ambitioner när det gäller att bygga ut välfärden och att förbättra, och som vi ser det ska detta betalas gemensamt via våra skatter. Därför kan vi, fru talman, aldrig gå med på stora skattesänkningar som gräver hål i statens plånbok och därmed riskerar nedskärningar i välfärden.
Skatter och välfärd hör ihop, och som skatteutskottet fick veta under vår studieresa till Storbritannien för några veckor sedan hör höga skatter och tillväxt också ihop. Sverige är ett bra exempel på detta, konstaterade några engelska ekonomer som vi träffade en av dagarna.
Men vi bestämmer inte allt själva i denna globaliserade värld. Sedan EU-medlemskapet, som många redan har påpekat, måste vi också följa de regler som finns gällande moms i EU. EU-kommissionen har sett över de reducerade skattesatserna och nollskattesatser på momsområdet. Ett förslag till förändringar lämnades i juli 2003, KOM (2003) 397. Syftet med förändringarna var att åstadkomma förenkling och likformighet.
Den svenska inställningen har dock varit att listan av varor och tjänster som kan omfattas av reducerad moms bör vara så begränsad som möjligt, eftersom differentierade skattesatser skapar konkurrens och avgränsningsproblem och är svåra att tillämpa i praktiken.
Att differentierade skattesatser skapar konkurrens och avgränsningsproblem har också uppmärksammats av riksdagen, som har sagts tidigare här i dag. Efter ett tillkännagivande från riksdagen 2002 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning på momsområdet. Utredningen lämnade ett ganska omfattande delbetänkande,
Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt?
, i juni 2005. Arbetet ska vara färdigt hösten 2006.
När vi ser på momsreglerna och den lagstiftning som finns kan vi också förstå att det här inte är någon snabbt gjord uppgift, utan det tar tid eftersom lagstiftningen är så krånglig och med hänsyn till EU-regler. I dagsläget föreslår utredningen, som säkert många vet, en enhetlig moms på 21,7 %, vilket också stöds av en del remissinstanser. Det är inte en fråga som vi ska diskutera och besluta om i här i dag, utan den återkommer under den kommande mandatperioden och kommer säkert att leda till en del heta debatter och många synpunkter.
Fru talman! Liksom tidigare år finns det motioner från allmänna motionstiden samt en reservation som gäller serveringstjänster, alltså skillnaden på moms mellan mat man köper och mat som äts på restaurang. Jag svarar som jag gjorde förra året: Tidigare var moms på servering lika med moms på mat, men från och med den 1 januari 1995 höjdes den till den allmänna nivån, alltså 25 %. Skälet var att EG-reglerna inte medgav lägre skattesats på serveringstjänster.
Enligt majoriteten i utskottet har läget beträffande frågan om särskilda mervärdesskattesatser för olika grupper av varor och tjänster inte förändrats sedan förra året, och det saknas anledning att föreslå ett nytt tillkännagivande till regeringen i denna fråga eller att föregripa Mervärdesskatteutredningens arbete genom uttalanden i dagsläget.
Samma sak gäller de motioner och den reservation som handlar om de allmännyttiga ideella föreningarna, eftersom deras framtida situation avseende mervärdesbeskattningen bereds inom Regeringskansliet och beredningen nu är inriktad på att förslagen ska ingå i den större översyn av hela skattesystemet som nämns i budgetpropositionen 2006.
Utskottsmajoriteten vidhåller att det är viktigt att de allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden även framdeles får en positiv behandling och att alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen eller hel befrielse inom ramen för de regler som finns ska prövas. Därför bör regeringens beredning avvaktas.
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.