Fru talman! Att vi engagerar oss i EU-frågorna och i större utsträckning lämnar motiverade yttranden tycker vi är ytterst rimligt. Det kanske också är vår skyldighet - vi har ju tagit ställning till medlemskapet i Europeiska unionen på vissa premisser, där några frågor är gemensamma men andra frågor tillhör det nationella självbestämmandet.
I just det här fallet har vi konstaterat att det finns skäl att ifrågasätta en del av förslaget till förordning. Sedan kan vi väldigt tydligt ta ställning för åtgärder för att minska avskogning och olaglig verksamhet, liksom åtgärder gällande handel på den europeiska marknaden. Men när det gäller det förslag som nu ligger på bordet menar vi att det är väldigt otydligt om det inte riskerar att gå in på flera områden med nationellt självbestämmande. Det menar vi i så fall strider mot subsidiaritetsprincipen. Nu är ju det här ärendet inte klart, och därför är det ytterst rimligt att lämna ett motiverat yttrande.
När det gäller just import anser vi att fattigdomsbekämpning och livsmedelsförsörjning i tredjeland måste beaktas. Fattigare länders tillgång till EU:s inre marknad ska inte i onödan begränsas. Det är viktigt att småbrukarnas förutsättningar beaktas, att vi kan säkerställa deras långsiktiga inköpsrelationer och att detta inkluderas i den handel vi har med dessa länder.
Precis som Miljöpartiet lyfte fram vill vi också ta upp betydelsen av trädjordbruk, där träd alltså odlas i kombination med jordbruk och på samma mark. Det ökar produktiviteten, säkerställer biomassa, säkerställer livsmedelsförsörjning, återställer jordarna och tillhandahåller ekosystemtjänster.
Det är rimligt att vi i den här frågan också lyfter in att vi behöver rikta biståndet. Vi behöver nyttja EU:s partnerskap, program och finansiella verktyg för att stärka småskaliga bönders möjlighet att uppfylla EU:s hållbarhetskrav. Det är rimligt att vi säkerställer återbeskogning på avskogade ytor, så att det går att leva på och bruka de ytorna långsiktigt hållbart.
Jag har själv besökt We Effects agroforestry-verksamheter i Tanzania, Kenya, Rwanda och Palestina. Jag har med egna ögon sett hur dessa projekt har gett kvinnor verktyg att försörja inte bara sig själva utan även sina familjer och hela byar samtidigt som man säkerställer att jorderosionen inte utökas och att de bidrar till en hållbar export. Jag tycker att det är onödigt att bygga ny byråkrati för att de ska kunna säkerställa sitt fortsatta leverne. Detta kommer vi och Sveriges regering att fortsätta driva.
När det kommer till det nationella självbestämmandet finns det flera frågor som vi menar lika mycket gäller vårt självbestämmande som Kenyas, Tanzanias och Rwandas självbestämmande. Vi värnar WTO:s handelsregelverk. Vi kan känna oro och i dagsläget fundera på om man inte borde kasta ut till exempel Ryssland ur WTO:s handelssystem helt och hållet. Vi kan se att Brasilien och Kina inte följer regelverket och att det behöver tas krafttag på flera olika områden.
Detta i kombination med att vi har ett hållbart jord- och skogsbruk i Sverige, som producerar många produkter som vi vill fortsätta kunna exportera, gör att vi anser att den delen ligger på det nationella självbestämmandet. Vi har ett nationellt ansvar att säkerställa att vi inte avskogar våra egna skogar - något vi har skött i över hundra år - och då måste vi också ge andra länder förtroendet att sköta det. Vi vill inte i onödan bygga på EU:s byråkrati på det området.
Därmed yrkar jag bifall till miljö- och jordbruksutskottets förslag i utlåtandet MJU19 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om utsläppande på unionens marknad och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse .