Herr talman! 1998 är kulturens år i Sverige, och
jag vill inför detta ge en kort information till riksda-
gen och dess ledamöter.
Beslutet att varje år utse en stad till Europas kul-
turhuvudstad togs för snart 15 år sedan. Initiativet
kom som bekant från den dåvarande grekiska kul-
turministern Melina Mercouri. Enligt resolutionen
skall ett kulturhuvudstadsprogram rymma uttryck för
kultur som genom historisk bakgrund och samtida
utveckling karakteriserar både de gemensamma och
de särskiljande dragen. Programmen skall för publi-
ken visa upp speciella aspekter på stadens, regionens
men också hela landets kultur.
Erfarenheterna av kulturhuvudstadsarrangemang-
en är så här långt mycket goda. I många av de städer
som har utsetts till kulturhuvudstäder har kulturens
roll och resurser påtagligt stärkts på grund av denna
möjlighet att satsa och fokusera på kulturen under ett
helt års tid. Alla har inte lyckats, men många har fått
goda och bestående resultat.
Man har nått och berört åtskilliga nya grupper som
tidigare inte har haft ett kulturintresse. Man har fångat
in människor som har fått uppleva mycket av lust,
njutning, självinsikt osv., sådant som stärker oss som
kulturella och demokratiska varelser.
Kulturekonomen John Myerscough har i en rap-
port redovisat noggranna undersökningar av de tio
första kulturhuvudstadssatningarna. Han har dess-
utom, förutom det rent kulturella, visat på positiva
samhällsekonomiska effekter av kulturhuvudstadsar-
rangemangen. I hans rapport konstateras t.ex. en ök-
ning av den utländska turismen om mellan 10 och
50 %. För Glasgow, som hade ett mycket lyckat kul-
turhuvudstadsår, gjordes mera detaljerade undersök-
ningar, som visar på starkt positiva effekter på den
regionala ekonomin bl.a. när det gäller sysselsättning-
en.
Det var, som nämnts, 1993 som Stockholm utsågs
till Europas kulturhuvudstad 1998. Nu är det dags.
Det har gått fem år, en mycket lång föreberedelsetid,
som dock säkerligen har behövts. Den 11 december i
år kommer Stockholm-Sverige att ta över stafettpin-
nen från Thessaloniki, som är årets kulturstad. Den 17
januari invigs officiellt Stockholm till Europas kultur-
huvudstad 1998 med en rad av festligheter för ett
mycket stort antal särskilt inbjudna gäster, förstås från
Sverige men också från Norden, från Östersjöregio-
nen, från Europa i stort och även från andra delar av
världen.
Det är svårt att sätta en enkel etikett på kulturhu-
vudstadsåret. Det skall vara en mötesplats för idéutby-
te och engagemang. Det skall handla om att nå en ny
publik, inte bara den redan frälsta. Därför skall man
använda t.ex. nya och oväntade platser som scener
och utställningslokaler. De som i det kommunala
bolagets form har hållit i de konkreta och praktiska
arrangemangen för kulturhuvudstadsåret är övertyga-
de om att kulturhuvudstadsåret kommer att vara
mycket synligt för många människor i själva Stock-
holm men också kommmer att synas i t.ex. förorter
och randkommuner, som har engagerats i åtskilliga
projekt.
Många av projekten inbegriper konstnärer på
mycket hög professionell nivå från såväl Sverige som
övriga världen. Där finns också mycket av samarbete
med exempelvis folkrörelser, studieförbund och såda-
na som inte yrkesmässigt ägnar sig åt kulturskapande.
Jag tror att den här delen av kulturhuvudstadsåret
är ganska välbekant, men jag skall ändå kort nämna
några exempel på evenemang under kulturhuvudstad-
såret.
Det nybyggda Moderna Museet Arkitekturmuseet
invigs i februari, och det är naturligtvis en mycket stor
kulturhändelse. Det är unikt att man med allmänna
medel skapar ett museum av en sådan kvalitet och
med en sådan räckvidd.
En helt ny konsthall kommer att öppnas i Tensta.
Alfred Nobels f.d. svavelfabrik kommer att öppnas
som ett centrum för skulptur.
Art Genda, en plattform för Europas unga kultur-
arbetare, som initierades under 1996, när Köpenhamn
var kulturhuvudstad, får nu sin fortsättning i Stock-
holm. Det handlar om allt från konst och arkitektur till
interaktiva medier och teater.
Ett annat projekt som fortsätter från Köpenhamn
är den stora Memento Metropolis-utställningen, som
skall visas i Årstadal i en gammal fabrikslokal som
numera bär namnet Kulturfabriken.
En av kulturhuvudstadsårets allra största satsning-
ar är Arkipelag, som handlar om ett fyrtiotal utställ-
ningar med 100 av vår tids främsta konstnärer.
En storsatsning på barnkultur kommer att genom-
föras. 10 000 barn från landets kultur- och musiksko-
lor kommer att periodvis fylla Stockholms gator. Ett
särskilt läsfrämjande projekt, Läsning pågår, skall
bedrivas hela året i Stockholms skolor och kommer
att inbegripa många författare.
Världens torg är en utställning om barns bilder
och texter på tolv språk som visas på Folkens Muse-
um Etnografiska.
Backa Teater, som ju har det nationella uppdraget
för barn- och ungdomsteater, kommer från Göteborg
för att gästspela på Dramatens scen Elverket.
Det blir knattebio i förorter, skolbio osv.
Expo September, Stockholms första fotofestival,
kommer att äga rum i miljöer där många människor
rör sig, även i tunnelbanan.
I projektet Insyn upplåts stadens skyltfönster för
utställning av bl.a. samtida konst men också mycket
annat.
Arkitektur, form och design kommer att spela en
stor roll under kulturhuvudstadsåret. Färgfabriken i
Stockholm kommer bl.a. att bjuda in internationellt
kända arkitekter, stadsplanerare och konstnärer, men
självfallet kommer också mycket att kretsa kring det
nya spännande arkitekturmuseet.
Internationellt kända regissörer kommer att gäst-
spela på svenska scener. T.ex. sätter Peter Brook upp
Don Giovanni på Operan, Robert Wilson sätter upp
Ett drömspel på Stadsteatern och Robert Lepage bi-
drar med ett samarbete med Dramaten. Det blir
mycket Strindberg när Malmö dramatiska teater pre-
senterar Vasasagan i regi av Staffan Waldemar Holm.
Fria teatern i Högdalen firar sitt trettioårsjubileum
med att spela Lycko-Pers resa, osv. Det är en bland-
ning av huvudstad, stad och förort och det bästa som
finns av professionella konstnärer, men också ett
samarbete med studieförbund och amatörer.
Genom Kulturhuvudstadsåret får vi en fokusering
på kulturen som vi från regeringens sida menar är
viktig att också använda för att lyfta kulturlivet i övri-
ga landet. Det gäller att dra nytta av fokuseringen.
Förhoppningen är naturligtvis att det skall bli ett be-
stående lyft vad gäller konstnärlig utveckling, resurser
och att möta nya publikgrupper. Vi har tillsatt en
särskild arbetsgrupp inom Kulturdepartementet, Kul-
tur i hela landet, som har ett alldeles särskilt program.
Den inviger sin verksamhet redan den 12 januari, fem
dagar före den officiella kulturhuvudstadsinvigningen.
Invigningen präglas av lokala arrangemang i de
flesta kommuner över hela landet. Det är musik- eller
kulturskolan som ansvarar för programmen. Många
politiker invigningstalar. Statsministern gör det, jag
gör det och andra statsråd gör det. Partiledare och
många av er ledamöter i denna riksdag deltar i denna
upptakt till Kulturår 98. Det ligger en viktig marke-
ring i att det är Sveriges musik- och kulturskoleråd
som har tagit på sig uppgiften att organisera och sam-
ordna invigningen, eftersom musik- och kulturskolor-
na spelar en så viktig roll i det lokala kultursamhället.
Ett annat exempel från projektet Kultur i hela lan-
det är att kulturåret ger utrymme för att bredda debat-
ten om vad som är värt att bevara av våra kulturmiljö-
er och kulturbyggnader. Det kommer att gå ut en
inbjudan till hela svenska folket att ge förslag på en
kulturmiljö som man vill k-märka. Alla förslag kom-
mer sedan att ställas ut på ett av landets länsmuseer.
Sedan kommer det hela att finaliseras i samarbete
med Riksantikvarieämbetet. Det är alltså en ny folkrö-
relse: Svenska folkets k-märkning.
Ytterligare exempel är de projekt som görs för att
öppna och göra det lättare för människor med invand-
rarbakgrund att delta i kulturåret. Bl.a. har vi i Kultur
i hela landets regi gett ut en bok i serien En bok för
alla i vilken 38 skribenter och författare med invand-
rarbakgrund har fått möjlighet att bidra. Här finns
berättelser från dem som invandrade på 40- och 50-
talet och från dem som är alldeles nya här i Sverige.
Förhoppningen är naturligtvis att denna bok skall få
stor spridning och ge upphov till många intressanta
debatter.
Kultur i hela landet kommer också att genomföra
ett antal seminarier i hela landet. Man kommer att ta
upp framtidsfrågor i kulturpolitiken, diskutera svensk
filmdistribution - som är en oerhört viktig kulturfråga
för framtiden - ta upp frågor om hur ett lokalt kultur-
liv kan stimuleras, höja kvaliteten och samtidigt enga-
gera väldigt många fler och nå en ny publik. Man
kommer självklart också att ta upp frågan om skola
och kultur, ungdomars kultur och stadsmiljöfrågor.
Ett seminarium om att leva i två kulturer planeras
tillsammans med Svenska Samernas Riksförbund.
Det kommer också att ordnas en nationell kultur-
mönstring för ungdomar. Jämtland kommer att vara
värdlän. Tanken är naturligtvis att stimulera alla mel-
lan 13 och 20 år att ägna sig åt kultur och få en chans
att utveckla den kulturyttring som man som ung är
engagerad i.
I november 1998 kommer en riksomfattande Ar-
kivens dag att arrangeras för första gången. Sveriges
ca 500 arkivinstitutioner skall hållas öppna. I sam-
band med detta ordnas en rad olika aktiviteter. Syftet
är naturligtvis att ge arkiven, en kanske litet bort-
glömd del av kulturlivet, en framskjuten plats. Tanken
är att arkivens dag skall bli ett årligt återkommande
evenemang för allmänheten, men naturligtvis också
för professionella och andra.
Det finns en rad andra mycket konkreta projekt,
smått och stort, som jag inte skall uppta er tid med att
nämna här. Det handlar om allt från att göra tomma
kulturlokaler till levande kulturhus och till att ge en
chans för unga svenska tonsättare att producera ny
musik.
Ett mycket viktigt inslag under Kulturhuvudstad-
såret 98 är den Unescokonferens som den svenska
regeringen kommer att stå värd för i Stockholm 30
mars-2 april. Bakgrunden till denna konferens är ett
initiativ från 1991 då Unesco och FN beslutade att
tillsätta en världskommission om kultur och utveck-
ling. Kommissionen leddes av FN:s förre generalsek-
reterare Javier Pérez de Cuellar.
Det blev en slutrapport - Our creative diversity,
Vår skapande mångfald. Den kom för två år sedan.
Rapporten tar sin utgångspunkt i en mycket spännan-
de diskussion om behovet av en ny global etik, ett
åtagande för pluralism, kreativitet och makt. Den
diskuterar allt från massmedier till genus och kultur,
barn och ungdom, kulturarv och kulturen och miljön.
Den betonar behovet av en omprövning av kulturpo-
litiken för att ge kulturen en mer central roll i sam-
hällsutveckling än tidigare.
Under kommissionens arbete blev det ganska klart
att rapporten borde följas upp med någon typ av
världskonferens. Den svenska regeringen erbjöd sig
att vara värd för denna Unescokonferens, och nu
kommer den alltså att äga rum. Den pågår i fyra da-
gar.
Till denna konferens kommer det kulturministrar
från hela världen. Vi kommer att koncentrera våra
diskussioner till två frågor: kulturella rättigheter, men
också kultur för barn och unga, samt kulturellt ska-
pande. Konferensen kommer naturligtvis också att ta
upp frågor som mobilisering av resurser, pengar, för
kulturella verksamheter, mediernas roll i kulturpoliti-
ken, med särskild betoning på public service men
också kultur och de nya medieteknikerna.
Det kommer att anordnas en rad fördjupande se-
minarier under dessa fyra dagar. Sydafrika har tagit
på sig uppgiften att ansvara för ett seminarium om
barn- och ungdomskultur, Frankrike ett seminarium
om kulturpolitisk forskning, Finland ett seminarium
om kultur och nya medietekniker, Bolivia ett semina-
rium om kulturella rättigheter, Kanada ett mycket
intressant seminarium om mångfaldsfrågor, Sydkorea
om resurser för kulturen och Egypten om det interna-
tionella samarbetet. Jag har velat räkna upp detta
eftersom det visar på den bredd som Unescokonferen-
sen kommer att få.
Jag vill avsluta med att säga att det är svårt att tro
annat, när man sysslar med kulturpolitik, än att Kul-
turhuvudstadsåret, med alla de utflöden som jag här
har beskrivit, skulle kunna bli något annat än ett be-
stående lyft för kulturen i Sverige. Det vore ett fan-
tasktiskt resultat av detta kulturhuvudstadsår. Tack så
mycket.