Fru talman! Tack, Alexandra Anstrell och Joar Forssell, för denna viktiga interpellationsdebatt!
Det är precis som Joar Forssell påpekar att frågan har funnits på regeringens bord i 47 år. Nu citerade jag ledamoten - jag har själv inte kontrollerat uppgiften.
Sverige satte igång en omfattande kärnkraftsutbyggnad, precis som många andra länder, utan att ha en lösning för hur man skulle förvara eller ta hand om avfallet från kärnkraftverken. Än i dag finns det inga slutförvar, utom i Finland som har påbörjat ett arbete enligt samma metod som Sverige. Det var djupt oansvarigt att tidigare generationer tog sådana steg utan att veta hur man skulle göra med avfall som är farligt inte bara i 100 år, inte bara i 1 000 år utan i 100 000 år.
Vi behöver nu fatta ett beslut som handlar om att lagra detta avfall säkert i 100 000 år. Det är klart att det är ett väldigt stort beslut. Det handlar om hur man ska kunna överföra kunskapen. Vi vet att vi inte kan läsa hieroglyfer i dag. Vad menade antikens egyptier med sina pyramider? Det är sådana problem som forskningen och vi beslutsfattare står inför. Vad kommer att hända med geologiska förändringar och klimatet? Hur ska vi vara säkra på att det är säkert?
Det är viktigt med öppenhet i denna fråga, och därför är det bra att vi har i denna debatt. Jag vill passa på att berätta lite om vad det handlar om. Det är ett system som vi behandlar och som ligger på regeringens bord och som handlar om två delar: en anläggning för mellanlagring och inkapsling av kärnavfall i Oskarshamns kommun och en underjordisk slutförvarsanläggning i Forsmark i Östhammars kommun.
Det underjordiska kärnbränsleförvaret omfattar 3,9 kvadratkilometer - så stort är det - på 500 meters djup. Att bygga ut det kommer att ta 70 år. Det ska enligt ansökan förvara 12 000 ton högaktivt avfall som alltså är farligt i 100 000 år. Avfallet ska placeras i kopparkapslar som var och en väger 25 ton. Och kopparhöljet, som det har varit osäkerhet kring och som mark- och miljödomstolen bad om kompletteringar om, är 5 centimeter tjockt. Det ska omges av en buffert av bentonitlera och placeras djupt i urberget.
Man kan visualisera vad detta handlar om. Men sedan har vi en mängd steg att ta i själva behandlingen av detta. Det är tre lagar som styr miljötillståndsprövningen: miljöbalken, lagen om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen. Tillstånd för slutförvar krävs enligt både kärntekniklagen och miljöbalken. Ansökan som har inkommit omfattar hela systemet och inte dess olika delar. Man kan inte ta en i taget, utan man måste ta hela systemet för att ge ett godkännande enligt dessa lagar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Prövningen gäller säkerhet och strålskydd samt anläggningens lokalisering och effekter på markanvändning i Östhammars kommun. Flera frågor kring dessa saker har varit ute på remiss och varit föremål för kungörelse, och det har kommit in både tillstyrkanden och negativa remissvar.