Herr talman! Det här betänkandet från utrikesut-
skottet har det krångliga namnet Skydd mot extraterri-
toriell lagstiftning som antas av ett tredje land. Och
det är inte bara rubriken som är krånglig. Även själva
texten, lagförslaget, är det. Om man i korta ord skulle
försöka beskriva vad det handlar om kan man säga att
det är USA:s lagstiftning, som innebär sanktioner
gentemot investeringar i Kuba, Iran och Libyen.
Det är väl känt att den amerikanska blockaden mot
framför allt Kuba, vilken det alltså ytterst handlar om,
har fått väldigt ödesdigra konsekvenser. Därför är det
välkommet att EU, genom de förordningar som EG
vill anta, på olika sätt försöker hejda eller mildra
effekterna av den amerikanska blockaden. Det är bra
att man från EU:s sida klart markerar att man inte
ställer sig bakom blockaden, men också att man är
beredd att vidta stridsåtgärder.
Jag står alltså därför helt bakom det betänkande
som utskottet har lagt fram. Till skillnad från Helena
Nilsson anser jag att det är väsentligt att EU reagerar
och att vi följer upp det med en svensk lagstiftning
med den typ av straffåtgärder som inkluderar fängel-
sestraff.
Men, herr talman, jag vill också lägga till några
ytterligare faktorer. Efter det att vi behandlat ärendet i
utskottet har jag fått klart för mig att man från EU:s
sida har fortsatt förhandlingarna med USA och att EU
genom den kommissionär som har hand om frågorna,
Leon Britten, också delvis vacklat om åtgärderna
gentemot USA. Man lär ha varit villig att i en för-
handling eventuellt acceptera delar av den s.k. Helms-
Burtonlagen. I gengäld skulle EU inte föra saken
vidare till WTO, Världshandelsorganisationen. De här
förhandlingarna skulle ha varit avslutade i slutet av
oktober, men jag har inte fått några tecken på att så
blivit fallet.
Jag menar att det är nödvändigt att vi från svensk
sida följer upp detta. Vi måste se till att kritiken från
EU:s sida gentemot USA inte minskas utan att vi står
fast vid den kritik som finns och också vidtar konkreta
åtgärder gentemot det orättmätiga förfarande som
USA har ägnat sig åt när man har satt sig till doms
över flera länder och deras politik. Just i fallet Kuba
är det extra anmärkningsvärt, eftersom Kuba är ett
mycket litet och fattigt land som har försökt styra sin
samhällsutveckling mot en mer rättvis fördelning av
resurserna i det egna landet.
Vi är många som samtidigt vet om de problem
som finns på Kuba och att det finns en del övrigt att
säga vad det gäller yttrandefriheten och de mänskliga
rättigheterna. Men jag är övertygad om att just USA:s
blockad, som även andra länder ställt sig bakom, har
medfört att just yttrandefriheten och respekten för de
mänskliga rättigheterna på Kuba har beaktats sämre
än om vi inte hade haft denna blockad. Därigenom
hade man kunnat möjliggöra en dialog med kubanska
myndigheter.
Jag vill därför från Vänsterpartiets sida framhålla
att det är viktigt att EU fortsätter dialogen med Kuba,
att man upprättar ett handelsavtal - något som också
har funnits med men som ännu inte har kommit till -
och gör de andra insatser man kan göra för den ku-
banska befolkningen. Det är dock viktigt att man inte
stannar vid frågan om handelsavtal utan också står
fast gentemot USA vad det gäller skyddsåtgärder, att
hävda de europeiska intressena gentemot USA och
möjliggöra för mer investeringar på Kuba. En utökad
kontakt med det kubanska samhället, vilken inklude-
rar investeringar i företag, tror jag är av oerhört stor
betydelse också vad det gäller yttrandefrihet och möj-
lighet att öppna för flerpartisystem.