Herr ålderspresident! Jag får upprepa att det inte - bara så att alla är klara över det - handlar om att "släppa fram" någon budget. Vi följer den praxis som har gällt under många årtionden i det här landet när det gäller budgethantering, och vi ser verkligen inte i något av budgetförslagen att den här visionen och det här hoppet finns.
Jag minns också allt det fina som Jakob Forssmed berättar om från filmen. Vi får väl alla titta på den sedan. Men här fanns ju hoppet och tron på människan, inte misstänkliggörandet. Här fanns drömmen om att skapa en ny tillvaro tillsammans i det här landet, en dröm som helt har gått förlorad - tyvärr även i de konkreta förslagen.
Det handlar inte om allt. En hel del, inklusive satsningar på rättsväsendet - som är otillräckliga - har vi faktiskt drivit fram i successiva budgetar med den sittande regeringen. Det handlar, som jag var inne på, om avsaknaden av de offensiva förslagen för småföretagen och avsaknaden av riktiga satsningar på landsbygden.
Det handlar också - och här blir jag riktigt orolig - om avsaknaden av ordentliga satsningar på arbetslinjen. Utöver allt annat är jag bekymrad över att man nu tycker att de a-kassehöjningar som Socialdemokraterna gjorde under pandemin - mycket motvilligt från vårt håll - nu plötsligt ska accepteras som permanenta eftersom ni har en ny samarbetspartner som har helt andra prioriteringar än de klassiska borgerliga. Det bekymrar mig mycket.