Fru talman! I dag ska vi behandla regeringens skrivelse om en nationell strategi med övergripande målsättningar för det svenska deltagandet i och värdskapet för den internationella forskningsanläggningen European Spallation Source, ESS, som just nu byggs utanför Lund och som beräknas vara i full drift 2025.
ESS är en långsiktig satsning som har behandlats och beslutats om av flera olika regeringar och många olika konstellationer här i riksdagens kammare. Redan 2009 beslutade Europas forskningsministrar att konstruktionen och driften av forskningsinfrastrukturen ESS skulle förläggas just till Lund. Ägandeformen har förändrats under åren, och sedan 2013 består den av ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur - det så kallade Eric-konsortiet - där 13 medlemsländer i EU ansvarar för styrning och finansiering av anläggningen. Det senast undertecknade avtalet är från mars 2016.
Sverige står alltså värd för två forskningsinfrastrukturer som kan användas för att med hjälp av neutroner och röntgenljus studera de allra minsta strukturerna i olika typer av material. Dels är vi värdar för ESS, dels är vi värdar för Max IV. Det är ett laboratorium som har världens ljusstarkaste synkrotron inom röntgenljusområdet och därmed tilldrar sig internationellt intresse.
Strategin vi diskuterar i dag anlägger ett brett perspektiv och omfattar i vissa delar såväl ESS och Max IV som den kunskapsmiljö som skapas runt dessa båda anläggningar. Många aktörer har också redan tagit olika initiativ, och dem vill regeringen självklart stötta med denna skrivelse. Strategin tar sin utgångspunkt i det övergripande forskningspolitiska målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.
Strategin ska också ha en flexibilitet för att kunna anpassas till snabba omvärldsförändringar. Därför är den inte tidssatt utan ska uppdateras vid behov. En första sådan justering kommer att ske när den operativa fasen av ESS har satts igång. Självklart ska också regelbundna uppföljningar göras så att regeringen och berörda intressenter får en bild av hur utvecklingen fortskrider och kan göra justeringar av insatserna. Områden som nämns i strategin är till exempel kunskaps- och kompetensnivå, mötesplats och samordning. Man har också förhoppningar om att de båda forskningsmiljöerna ska bidra till ett ökat intresse för naturvetenskap och teknik.
I skrivelsen uttrycks också förhoppningar om att det nu finns ett avgörande tillfälle att etablera ett internationellt ledande centrum för material- och livsvetenskaper och att skapa en arena för genombrottsforskning samt att det är av stor betydelse att de båda anläggningarna utvecklas bra, så att forskare och företag väljer att förlägga verksamheten dit.
I skrivelsen sägs också att regeringen ska verka för att underlätta mobilitet och rekrytering av kompetent personal till ESS genom att skapa attraktiva villkor för utländsk arbetskraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En nationell strategi för ESS och den omgiv-ande kunskapsmiljön
I god tid före varje forskningspolitisk proposition tänker regeringen med hjälp av det ESS-kansli som föreslås i skrivelsen och det strategiska rådet ta fram en övergripande rapport om aktuell status för den nationella samordningen.
Avslutningsvis, fru talman: ESS är i dag ett av de största och mest högprioriterade forskningsinfrastrukturprojekten i Europa och kommer att bli den mest kraftfulla anläggningen i världen i sitt slag. Häromdagen kunde vi också se att kungen vid ett statsbesök från Italien tillsammans med forskningsminister Helene Hellmark Knutsson valde att besöka anläggningen och visa upp den.
Det känns väldigt spännande att vi som land är värdnation för detta projekt. Jag tror inte att någon behöver tvivla på att vi, oavsett färg på regering och sammansättning i den här kammaren, kommer att göra vårt yttersta för att satsningen ska bli så bra som den bara kan bli och också dra till sig de mest excellenta forskarna från hela världen hit.
Med detta föreslår jag att skrivelsen läggs till handlingarna.
(Applåder)