Herr talman! Tack, Eva Sonidsson, för svaret! Det är ett stort och komplext problem vi talar om. Jag försökte i mitt inlägg att vara lite resonerande. Telefonförsäljning kan ha många fördelar. Det är ett enkelt och snabbt sätt att kunna träffa ett avtal om att köpa en vara eller en tjänst som man behöver. Det är onödigt att ställa upp alltför höga krav på hur ett sådant skriftligt avtal ska vara utformat.
Det är också viktigt att vi inte hindrar människor från att kunna komma åt varor och tjänster som de faktiskt behöver. I min värld är inte lotter och spel någonting som någon behöver. Det är möjligt att jag inte har den tävlingsinstinkt som krävs av en lottköpare. Men jag inser att det finns väldigt många människor som har en alldeles för överdriven tävlingsinstinkt och lätt hamnar i ett sådant beroende.
Därför är det extra förvånande och nästan lite sorgligt att Socialdemokraterna när man nu lägger fram ett lagförslag om skriftliga avtal vid telefonförsäljning, som vi alla har önskat, undantar denna bransch. Där är syftet naturligtvis att tjäna pengar. Det är viktigt att föreningslivet kan göra det. Men detta gör också att människor hamnar i ett beroende. Sedan får vi gå in med samhällets insatser i form av skuldsanering. Vi får ta hand om barn som far illa och sörja för människors fortsatta försörjning när upphovet till deras situation har kommit sig av att de har blivit övertalade att köpa lotter som de inte behöver.