Herr talman! Jag kan börja med att instämma i Eva Bengtson Skogsbergs anförande, då det täckte in det mesta.
Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.
Man kan konstatera att detta är ett motionsbetänkande med ett tiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden. En av punkterna berör frågan om åtgärder till förmån för fiske, och jag tänkte i princip hålla mig till den frågan.
Under denna punkt föreslår ett enigt utskott ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen och redovisa vilka åtgärder som vidtagits och vilka planer regeringen har med anledning av ett tillkännagivande från 2006.
Från Folkpartiets sida tyckte vi att det var ett viktigt tillkännagivande 2006, och vi var med om att driva fram det och skapade majoriteten. Det var då bostadsutskottet som lade fram förslaget, och om man snabbt läser det ser man att tillkännagivandet innebar att utreda förutsättningarna att ändra regelverket så att regleringsföretagen kan åläggas att använda laxtrappor eller andra fiskvandringsvägar i alla reglerade vattendrag.
Som lite kuriosa kan man säga att alla partier utom Socialdemokraterna var med då. Men det är historia. Nu har vi ett enigt tillkännagivande om att vi vill ha en samlad bild, se vad som har gjorts och vad som planeras vad gäller fiskens vandringsvägar.
Det kan man nästan se som en naturlig del av riksdagens uppföljningsarbete. Ibland kan vi begära av regeringen att få se vad som har hänt, lite samlat. Det gör vi också i andra sammanhang, i uppföljningsarbete, så det är inte så märkvärdigt.
Herr talman! Även om det hela tiden har handlat generellt om vandringsfisk så har, kanske av naturliga skäl, visst fokus ändå hamnat på laxtrappor och laxens vandring. Som har nämnts här är ålen minst lika viktig, inte minst med tanke på att hotet mot ålbeståndet - då pratar vi inte om ålbeståndet i Sverige utan om ett globalt problem, med en gammal fisk som håller på att försvinna - har blivit alltmer uppenbart de senaste åren. Det har utmynnat i EU:s återhämtningsplan för ål, där Sveriges nationella ålplan ingår som en viktig del. Den har godkänts att EU-kommissionen, och det är den vi jobbar efter i Sverige.
I den svenska ålplanen handlar det om samarbete med kraftbolagen om förbättrad ålutvandring från vattendragen - det är en mycket viktig del - men också om reglering av fisket och om utsättning av flera ålyngel.
Man kan inte lösa problemet med ål bara genom att hålla sig till en viss del. Det går inte att reglera fisket och tro att man genom minskat fiske kan klara ålutvandringen från de svenska vattendragen, utan det är väldigt viktigt att vi får ordning på kraftverken, och det finns också teknik för detta.
Som Katarina Köhler sade förut är det en väldigt komplex fråga. Det är inte bara att säga att man ska bygga laxtrappor och vandringsvägar vid alla kraftverk, utan man måste ha ett regelverk, och det är just det som regeringen har jobbat med.
Miljöprocessutredningen tog fram förslag och ett underlag för hur man skulle skapa ett regelverk där man kan prioritera ordningen och vilka kraftverk och vilka dammar man ska driva, så att det skapas vandringsvägar.
Som Katarina Köhler också tog upp måste man varje gång se till nyttan. Det går inte att hur lätt som helst säga att det ska vara en vandringsväg vid alla vandringshinder på kort sikt, men det är en oerhört viktig fråga.
Jag vill också koppla frågan till den allmänna havspolitik som alliansregeringen driver, med en helhetssyn på havet och även de kustnära områdena. En av grundpelarna är att man ska kunna restaurera ekosystem även i kustnära områden. Det har en klar koppling till det vi talar om här.
Herr talman! Till sist vill jag uppmärksamma att det sedan förra mandatperioden, i alla fall sedan 2007, pågår ett arbete där Fiskeriverket, länsstyrelserna och kraftbolagen har en arbetsgrupp och försöker jobba fram frivilliga lösningar.
Det finns exempel där kraftbolagen har gjort väldigt stora insatser. Vi ska inte se kraftbolagen bara som bovar. En av de stora satsningar som har gjorts är den stora laxtrappan i Stornorrfors i Umeälven. Det är det nedersta kraftverket i Umeälven. Tar sig laxen bara förbi där har de direkt kontakt med Vindelälven. Det är numera ett fungerande laxvatten. Det är en satsning på jag tror det var 100 miljoner. Det finns alltså bra exempel.
När det gäller ålens vandringsvägar är tekniken mycket enklare. Det är egentligen inte så mycket som behövs, om man bara kan komma överens om var och när det ska göras.
Det är ett viktigt arbete som pågår. Regeringen jobbar på. Det finns ett underlag, och beredning pågår i ärendet. Då är det väl bra att vi får en samlad bild av detta. Därför ställer vi oss bakom detta tillkännagivande.
I detta anförande instämde Gunnar Andrén (FP) och Ola Johansson (C).