Fru talman! Förekomsten av illegala vapen är ett stort och allvarligt problem i det svenska samhället. På senare år har vi sett hur kriminella uppgörelser med skottlossningar har utspelat sig på öppen gata. Inte minst min egen hemstad Malmö har varit särskilt utsatt för den typ av brottslighet där vapen har använts.
Skottlossningarna under vinterhalvåret spred skräck i hela staden, och det var en stad som med både skräck och förtvivlan samlades i flera större demonstrationer för att gemensamt visa sin avsky mot skjutningarna men också för att stå upp för ett annat samhälle, ett samhälle präglat av samförstånd, samhörighet och respekt för varandra.
Men det är inte bara Malmö som på senare tid har varit i fokus. Händelserna på Utøya i Norge, skolskjutningarna i Finland och skottlossningarna på allmän plats i Göteborgsområdet har alla visat vilka risker som finns när skjutvapen kommer i fel händer. Signalerna från rättsväsendet är också att våldsbenägna kriminella personers användning av skjutvapen ökar.
Det är en allvarlig och oroväckande utveckling som måste stoppas och som vi i Alliansen tar på största allvar. Det är därför en angelägen fråga för Alliansen att motverka förekomsten av illegala vapen i samhället och förhindra att dessa används i kriminella sammanhang.
Fru talman! Alliansen har sedan länge med kraft fokuserat på vapenfrågorna och vapens koppling till den grova organiserade brottsligheten. Redan i mars 2009 aviserades att ett större reformarbete skulle inledas, och en del av detta arbete har redan genomförts.
Under 2011 fattade till exempel riksdagen beslut om lagändringar för att Sverige skulle kunna skriva under FN:s vapenprotokoll. Syftet med vapenprotokollet är att främja, underlätta och stärka samarbetet mellan staterna för att förebygga, bekämpa och utrota olaglig tillverkning och handel med vapen och ammunition. Innebörden av de svenska lagändringarna var krav på märkning av skjutvapen, vapendelar och ammunition, med straffansvar som följd för den som bryter mot reglerna.
Den 8 juni 2011 beslutade regeringen också att ge Tullverket och Rikspolisstyrelsen i uppdrag att gemensamt kartlägga införseln av illegala vapen samt det tillvägagångssätt som vapensmugglarna använder sig av. Som ett led i detta arbete ska polisen och tullen fördjupa underrättelsesamarbetet mellan myndigheterna och vidareutveckla samarbetet med andra myndigheter i andra länder.
Dessutom gavs i uppdrag att effektivisera kontrollverksamheten genom fler gemensamma operativa insatser för att på längre sikt kunna minska den illegala införseln av skjutvapen till Sverige.
Insatserna är viktiga i kampen mot illegala vapen och den grova organiserade brottsligheten. Enligt Tullverkets statistik påträffas relativt få skjutvapen vid gränskontrollerna. I fjol beslagtogs till exempel vid Öresundsbron bara sju vapen. Samtidigt vet vi om att det i samband med husrannsakningar beslagtas ett stort antal illegalt införda skjutvapen varje år.
Det innebär att insmugglingen sker på annat sätt än via de uppenbara gränsövergångarna. Av denna anledning är det bra att alliansregeringen har vidtagit konkreta och nödvändiga åtgärder för att kartlägga smuggelvägarna.
Fru talman! I det nu aktuella betänkandet går Alliansen vidare i kampen mot illegala vapen och föreslår ett antal ändringar i vapenlagen. Det övergripande syftet med dessa ändringar är att ytterligare skärpa synen på illegala vapen och därmed förhindra att skjutvapen kommer till brottslig användning och att olämpliga personer får tillgång till vapen.
För det första föreslås att det i 9 kap. 1 § vapenlagen specificeras ett antal omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av huruvida brottet ska anses vara grovt eller inte. Det rör sig om situationer där vapen anses särskilt farliga, såsom allmän plats, i ett fordon på allmän plats och inom ett skolområde där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs.
Syftet med detta förtydligande är att skapa en mer informativ lagregel som ger bättre vägledning för domstolarna. Därmed ökar vi också förutsebarheten och enhetligheten i rättstillämpningen. Det är Alliansens avsikt att i lagtexten tydligt markera detta.
Vidare uttrycks i samma paragraf att fall där vapen har varit av särskilt farlig beskaffenhet ska ligga till grund för bedömningen av huruvida brottet är grovt. Farlighetsbedömningen i sig ska alltså - oberoende av allt annat - kunna utgöra en omständighet som innebär att brottet är att anse som grovt. I denna bedömning är det främst vapnets eldkraft som är av betydelse. Dessutom ska det anses vara försvårande att gärningen har avsett flera vapen.
De nu föreslagna ändringarna i 9 kap. 1 § vapenlagen innebär - tillsammans med de generella straffskärpningar för allvarliga våldsbrott som Alliansen genomförde 2010 och som bland annat tog sikte på brottslighet som bedrivits i organiserad form, där vapen ofta är vanligt förekommande - en väsentligt skärpt syn på användandet av illegala vapen.
Socialdemokraterna föreslår i sin reservation en utvärdering efter ett år. Det får vi nog anse vara en alldeles för kort tidsperiod, eftersom det förmodligen inte ens kommer att finnas något prejudikat på området.
För det andra föreslås ändringar i anmälningsplikten vid införsel av vapen. Enligt nu gällande regler finns inget straffansvar för en person som underlåter att anmäla införsel av vapen eller ammunition till Tullverket om vapnen har omfattats av ett giltigt införseltillstånd. För att förbättra kontrollen av skjutvapen föreslås därför att ett sådant straffansvar införs, både när brottet begås uppsåtligen och när det begås genom oaktsamhet.
För det tredje blir det nu straffbart att utan tillstånd förvara vapen åt någon annan. Det är en välkommen lagändring, inte minst med tanke på den risk som annars finns att detta blir ett nytt område för så kallade målvakter.
För det fjärde föreslås skärpta krav på vapenhandlare. Förutsättningarna för tillstånd stramas upp, och tillståndshavaren måste anmäla till polismyndigheten om det sker en förändring av vem som har ett betydande ansvar för verksamheten. Dessutom ställs krav på att föreståndaren för verksamheten ska uppfylla samma krav som tillståndshavaren.
För det femte föreslås att skyldigheten för läkare att anmäla patienter som av medicinska skäl är olämpliga att inneha vapen utvidgas. Vidare införs en skyldighet för polisen att omhänderta tillståndsbevis i samband med att ett vapen tas om hand.
Fru talman! De nu föreslagna ändringarna i vapenlagen är bara en del av en omfattande översyn av vapenlagstiftningen. Förekomsten av illegala vapen och deras användande vid grova våldsbrott måste stoppas. Alliansregeringen kommer därför att utreda och fortsätta att utreda och lämna förslag på ytterligare skärpningar vad avser grova vapenbrott. Dessutom har det sedan länge meddelats att det kommer att bli en ny tillfällig vapenamnesti under kommande år. Tillsammans med dessa åtgärder, tidigare åtgärder och framtida åtgärder innebär det en väsentlig skärpning av synen på grova vapenbrott. Det är bra. De illegala vapnen måste bort från gator och torg.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jan R Andersson och Carl-Oskar Bohlin (båda M).