Herr talman! Vi debatterar fortsatt konstitutionsutskottets betänkande 29 om trossamfund och begravningsfrågor.
Under allmänna motionstiden avlämnade, som vi hörde, riksdagens ledamöter 23 motioner i dessa frågor. Det finns således ett ganska stort intresse att få diskutera frågorna och framföra olika ståndpunkter.
Det är inte så svårt att förstå, kan jag tycka. De här ämnena rör i grund och botten många människors innersta funderingar, tankar om livet och det som kommer efter. Det är frågeställningar som förtjänar respekt och eftertanke, samtidigt som ett visst mått av samhällsorganisatorisk realism måste skjutas in för att ordnandet av de organisationer som tron ger upphov till i form av trossamfund samt skapandet av deras rättigheter blir så bra och allmänt accepterat som möjligt.
Även frågeställningar om hur vi ska ta hand om stoftet efter dem som lämnat oss förtjänar självklart stor respekt och eftertanke för att bibehålla en begravningsverksamhet som är präglad av värdighet och pietet. Insikten om att vad som upplevs rätt för den ene samtidigt kan kännas obekvämt eller rent av kränkande för den andre är stor i utskottet, och det känns bra.
Flera motionärer och reservanter har framfört förslag som rör Svenska kyrkans inre liv. Svenska kyrkan har sedan den skildes från staten en egen reglering i lag. Det förslag som ges mest stöd, om än inte når någon majoritet i utskottet, handlar om att Svenska kyrkan ska ges möjlighet att tillämpa fri församlingstillhörighet.
Jag väljer att ta upp just den här frågeställningen eftersom jag tycker att den på ett tydligt vis illustrerar hur vi vill se på statens relation till Svenska kyrkan.
Vår hållning är att sådana förändringar som efterfrågas av reservanterna bör efterfrågas av dem som berörs, i det här fallet Svenska kyrkan. Svenska kyrkan har inte gett uttryck för att det här skulle vara en förändring den önskar. Jag föreslår därför att de som vill få till stånd en reglering lik den som efterfrågas engagerar sig i Svenska kyrkan - om de nu är medlemmar - och där driver på för en förändring.
Med detta korta anförande, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)