Fru talman! Efter andra världskriget samlade sig nationerna för att säga: aldrig mer! Människovärdet hade trampats i smutsen. Miljoner och åter miljoner människors liv hade gått förlorade.
Vilka mänskliga rättigheter var det som hade förtrampats? Man kände behovet att bilda den nya organisationen Förenta nationerna. Där Nationernas förbund hade misslyckats med att bevaka de mänskliga rättigheterna skulle man härigenom tillsammans kunna stå upp för vad alla var överens om är basala mänskliga rättigheter.
Det är riktigt som tidigare har sagts - Eleanor Roosevelt var en av dem som skapade förutsättningarna för att de mänskliga rättigheterna formulerades i FN-stadgan.
Arbetet med att precisera vad mänskliga rättigheter är har fortsatt. Normalt sett är det så att när en regering ratificerar en FN-konvention ska den därefter implementeras i svensk lag. Detta sker här i parlamentet, där vi som parlamentariker är ansvariga. Vi har ansvar för att pröva det hela och se till att det kommer in i svensk lagstiftning på det grundliga sätt som vår konstitution medger och föreskriver.
Men att konventioner blir lag sker inte automatiskt. Mänskliga rättigheter är något som är oerhört angeläget att bevaka. Därför ankommer det på KU att i riksdagen ta ansvar för att respekten för mänskliga rättigheter finns inskriven i våra grundlagar, vilket är fallet, och att lagen efterlevs.
Om och om igen har Kristdemokraterna och andra partier motionerat om att bevakandet av mänskliga rättigheter ska stärkas. Detta sker inte minst genom civilsamhällets organisationer för MR-frågor. Vi har haft samtal med dem även i denna fråga. Vi har lyssnat till vad de har haft att säga och hur de har velat ha det organiserat, och vi har dragit slutsatser utifrån det.
Konstitutionsutskottet vill att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen ska utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Vi baserar detta på den rapport av professor Hans-Gunnar Axberger som vi hört om tidigare i debatten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige
Vi har vägt denna fråga väl, och vi tror att detta är den bästa vägen att gå framåt. Syftet är, som sagt, att detta arbete ska säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Det behövs ett svenskt institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna utöver det som parlamentet och KU erbjuder.
Vi noterar att det finns ett starkt stöd för arbetet med mänskliga rättigheter inom det civila samhället. Vi utgår från att det civila samhället bör spela en viktig roll för att bevaka dessa frågor.
Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet KU6 och därmed också till förslaget om tillkännagivande.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 7 december.)