Herr talman! Jag vill tacka statsrådet Lejon för ett
grundligt svar. Orsaken till att jag framställde inter-
pellationen var att detta rör sig om väldigt viktiga
frågor som på intet sätt bara får glida i väg. I dag är
det 239 dagar kvar till årsskiftet.
Det är en avancerad teknik som påverkar alla
samhällssektorer. I nästan varje skrymsle och vrå hos
enskilda människor finns den här tekniken som kan
påverka oss, och detta vid en tidpunkt när klimatet i
Sverige inte är speciellt gynnsamt.
Problemet med millennieskiftet är ingenting som
är hastigt påkommet, utan det är någonting som vi har
känt till ända sedan början av 90-talet. Det är därför
inte så förvånande att man från moderaterna, inte
minst från Carl Bildt, var ute väldigt tidigt och ställde
krav på en att det skulle utses IT-general. Carl Bildts
krav var riktat mot statsminister Persson själv. Det
borde vara han som tog hand om ledarskapet för den-
na för vårt samhälle så viktiga fråga, men så har det
inte blivit.
Jag har tittat i en lång rad av statsministerns tal.
Ordet IT förekommer nästan aldrig. Det är inte så lätt
för statsrådet Lejon att ta över i den här situationen.
Tidigare var det Erik Åsbrink och sedan blev det
Anders Sundström, men ingen av dem har gjort sig
speciellt känd för att med kraft driva dessa frågor.
Det svar som jag har fått ger ett intryck av ganska
mycket lugn och tillförsikt. Men jag vet ungefär hur
man hanterar sådana här frågor. Det är klart att rege-
ringen inte vill något annat än att gå ut med lugnande
besked. Men under ytan och även mellan raderna i
svaret märker man att det finns en ganska stor oro.
Detta är ett väldigt stort bekymmer.
Ett av världens mest avancerade företag, Ericsson,
har så stor respekt för dessa problem att man planerar
att avställa en del produktionsenheter i samband med
årsskiftet.
I Storbritannien har regeringen på ett mycket
kraftfullt sätt agerat och informerat, vilket står i en
bjärt kontrast till det sätt på vilket arbetet bedrivs från
regeringens sida.
Styrelsen för psykologiskt försvar har gått ut med
en enkät till allmänheten. Den visar att allmänheten
inte är speciellt medveten om dessa problem. Jag har
ställt frågan till mina riksdagskolleger vilken de tror
har ansvaret för denna verksamhet och dessa problem
i regeringen. Tyvärr är det ytterst få som har en aning
om att ansvaret vilar på statsrådet Lejon.
För två veckor sedan kunde vi notera att det fort-
farande är 15 statliga myndigheter som inte kan ga-
rantera att de kommer att ha verksamhetskritiska
system under kontroll den 1 juni 1999. Vi ser också
rubriker som att landstingen mörkar 2000-problemen.
Känner ändå inte statsrådet Lejon en väldigt stark
oro inför problemen? Räcker det med den informa-
tionskampanj som nu uppenbarligen skall dras i
gång?