Herr talman! I takt med ökande invandring från de så kallade MENA-länderna, det vill säga Mellanöstern och Nordafrika, har vi i Sverige fått den växande klankultur som är förhärskande i nämnda region.
Vi pratar i dag mycket om klankultur. Vad innebär då det? Ja, kort innebär klankulturen ett socialt system där individens identitet, lojalitet och trygghet är starkt knuten till en utökad släkt eller klangrupp. Klankulturen präglas av kollektivism och lojalitet. Gruppens intressen och heder går före individens egen vilja, och lojaliteten till klanen är absolut.
Kulturen präglas också av informell rättvisa och social kontroll. Konflikter och dispyter hanteras internt inom klanen snarare än av rättssamhällets institutioner, och man värnar om familjens anseende. Klanen fungerar som en social och ekonomisk trygghetsförsäkring där man delar resurser och hjälper varandra.
Barnäktenskap inom klankulturer är ofta tätt sammankopplat med hedersrelaterat våld och förtryck. Kollektivets intressen sätts före individens rättigheter. Inom sådana strukturer fungerar äktenskapet som ett verktyg för att stärka klanens sammanhållning, bygga allianser och kontrollera familjens anseende.
Herr talman! I Sverige lever i dag uppskattningsvis 250 000 barn i en social miljö som präglas av hedersrelaterat våld och förtryck. Flickor är särskilt utsatta eftersom de är bärare av familjens heder. Inom klanen finns en kollektiv kontroll där individens frihet är begränsad av släktens normer. Barnäktenskap används ofta för att förhindra att unga, och då särskilt flickor, inleder relationer som inte godkänns av familjen, vilket anses kunna skada klanens heder.
Vi minns Pela och Fadime, som båda mördades i sin strävan efter frihet att själva välja partner. Vi minns också det brutala hedersmordet på 22åriga Shahida i Lessebo i maj 2024. Hennes pappa och storebror dömdes till livstids fängelse respektive 16 års fängelse. Även hennes mamma fanns med i bilden, men hon frikändes. Rättegången visade att mordet var en planerad hedershandling efter att Shahida i hemlighet gift sig med en man i Tyskland och berättat för polisen om pappans våld. Brodern ströp Shahida i pappans bil. Kroppen kördes sedan ut i skogen och brändes.
Detta är något som finns i dessa kulturer, där hedern är viktigare än en flickas liv, där en pappa kan förmå sig att mörda sin egen dotter och där en storebror mördar sin egen syster och bränner hennes kropp. Pela, Fadime och Shahida fick betala det yttersta priset för att de ville vara tillsammans med en partner som de själva valt och som de älskade.
Äktenskap kan arrangeras mellan familjer inom samma klan eller släkt för att behålla resurser och makt. Ett exempel är kusinäktenskap, som ofta används för att stärka banden inom klanen. Sedvänjor som brudpris, eller mahr, är vanliga. Transaktioner mellan familjer vid giftermål cementerar ekonomiska och sociala band.
Herr talman! Det jag nu har beskrivit är ju fullständigt främmande för vårt svenska samhälle, som präglas av individens frihet och fria val av relationer och partner. Föreställningen att en familjs heder kränks och behöver återupprättas när en familjemedlem vill leva ett helt vanligt fritt liv utan krav och bojor har ingen plats i Sverige.
I många år var våra myndigheter helt handfallna och valde att blunda för barnäktenskap som uppdagades i samband med invandringen. Först 2019 infördes ett totalt förbud mot barnäktenskap i Sverige. Då tog man bort den tidigare möjligheten att ge dispens för giftermål till personer under 18 år, och det blev även olagligt för svenska myndigheter att erkänna barnäktenskap som ingåtts utomlands.
Nyligen häktades ett par i Söderhamn misstänkta för försök till barnäktenskapsbrott, men detta är fortfarande en ovanlig brottsmisstanke i Sverige. I fjol var det bara två misstankar om barnäktenskapsbrott som ledde till åtal, och så har det i stora drag sett ut år efter år.
Herr talman! Det är välkommet att vi nu skärper lagstiftningen vad avser såväl straffvärda handlingar som påföljder för nuvarande och ny lagstiftning, men om vi ska få verklig framgång krävs det att vi bryter upp de etablerade klanstrukturerna. Dessa strukturer präglas inte bara av hedersrelaterat våld och förtryck. I miljön finns även tecken på egen rättskipning och inte minst en framväxande organiserad brottslighet inklusive infiltration och otillbörlig påverkan inom näringsliv och offentlig sektor.
På sikt utgör klanernas aktiviteter och påverkan ett hot mot vårt öppna och demokratiska samhälle. Viljan till integration och inordning i vårt samhälle och våra värderingar är minst sagt begränsad i de här kretsarna. Det är mot den bakgrunden, herr talman, som Kristdemokraterna framhåller vikten av att vårda och värna de grundläggande värderingarna i vårt land.
Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.