Herr talman! Jag är stolt över den svenska samhällsmodellen med generell välfärd där alla, oavsett om man tjänar mycket eller lite, har tillgång till kanske världens bästa sjukvård, där alla barn oavsett föräldrarnas inkomst har tillgång till bra utbildning och där alla människor oavsett tidigare inkomster eller förmögenheter kan vara trygga när de blir gamla. Detta är den svenska välfärdsmodellen.
Ett solidariskt samhälle där alla välfärdstjänster omfattar alla innebär höga skatter. Denna tanke finns det ett stöd för hos svenska folket. En majoritet av befolkningen tycker att det samhälle vi har är en god idé om hur ett samhälle ska vara.
Befolkningen i Sverige har den längsta livslängden i världen. Strax efter kommer Japan. Barnadödligheten i Sverige är den lägsta i hela världen. Dessa två parametrar anser jag vara det som allra bäst beskriver vilket samhälle människor lever i.
Herr talman! Jag är glad över att det går bra för Sverige. Tillväxten i ekonomin bedöms i år ligga på ca 3,6 %. Det är mer än 1 % högre än genomsnittet i de övriga EU-länderna.
Alldeles nyligen presenterade SCB tillväxttakten för det första kvartalet som då låg på 4,1 %. Vi har i dag en mycket stark tillväxt i svensk ekonomi. Vidare konstaterade SCB att industriinvesteringarna fortsätter att öka i år och uppgår till 64 miljarder kronor.
Vi har överskott i de offentliga finanserna. Vi har en statsskuld som i dag är under 50 % av bruttonationalprodukten och som minskar under åren framöver. Vi har låg inflation, låga räntor och hög produktivitet, och vi har reallöneökningar.
Det som har varit vårt stora bekymmer är att antalet jobb inte ökat i den omfattning som vi ville. Men vi kan nu se en klar vändning även på arbetsmarknaden. Under det senaste året har 100 000 nya jobb skapats, och i år och nästa år beräknas det bli ytterligare ca 120 000 nya jobb.
Detta är oerhört glädjande, men inte för att vi politiker ska kunna stå och säga att vi är på väg att pressa tillbaka arbetslösheten och att vår politik är rätt. Nej, det handlar om alla de tiotusentals människor som nu lämnar arbetslösheten, om den mamma och pappa som kan säga till sina barn att de i år har råd att åka till västkusten på semester eller om den unga killen eller tjejen som fått en inkomst och nu kan flytta till en egen lägenhet. Det är detta som det handlar om.
Arbetslösheten sjunker dock inte i lika stor omfattning. Detta beror på att alltfler nu söker jobb. Det är i grunden oerhört positivt och en av förutsättningarna för att tillväxten under de kommande åren ska kunna fortsätta att utvecklas.
Med andra ord: Svensk ekonomi är en av de starkaste och mest expansiva ekonomierna i Europa. Även när de betydande satsningar som gjorts på jobb och tillväxt, på höjningar av barnbidragen, på höjt tak i sjuk- och föräldraförsäkringen och på utbildning, sjukvård och omsorg och när de satsningar som vi nu gör i tilläggsbudgeten summeras har vi ca 3 miljarder kvar som budgeteringsmarginal i år.
Vi får gå årtionden tillbaka för att hitta en lika bra situation som den Sverige i dag befinner sig i. Detta, herr talman, är mycket glädjande för alla människor i vårt land.
Herr talman! Jag kommer inte att gå igenom alla förslagen i tilläggsbudgeten, utan jag kommer att nöja mig med att beröra vissa delar som jag anser kan vara av lite större intresse.
Som en del i en långsiktig och omfattande satsning på de äldres situation höjs anslaget till åtgärder inom äldrepolitiken med 617 miljoner kronor. Huvuddelen av pengarna går till personalförstärkningar inom kommunernas och landstingens vård och omsorg om de mest sjuka.
Bostadstillägget för pensionärer höjs retroaktivt från april månad.
Studiebidraget för gymnasieelever i åldern 16-20 år höjs retroaktivt med 100 kr från april månad.
Studiemedlen höjs retroaktivt från april med 300 kr per månad, varav bidragsdelen med 100 kr.
För att möjliggöra att fler med funktionshinder får jobb utökas antalet lönebidragsplatser med 2 000.
Drygt 700 miljoner kronor satsas på genomförandet av de arbetsmarknadspolitiska programmen.
Kommunernas ersättning för mottagande av flyktingar förstärks under året med 600 miljoner kronor.
Intresset för bidrag vid konvertering av uppvärmning från direktverkande el och oljeuppvärmning i bostadshus är stort. Totalt finns 500 miljoner kronor avsatta för detta under åren 2006-2010. På grund av det stora intresset ändras ramen för innevarande år så att stöd kan utgå med 400 miljoner kronor under år 2006.
Ytterligare 800 miljoner kronor kommer att kunna satsas under perioden 2007-2010 på utvecklingsprogram - detta för att i samarbete med delar av näringslivet öka svenska företags konkurrenskraft. Totalt satsar vi nu från samhällets sida 1 miljard kronor för detta.
Herr talman! Under den innevarande mandatperioden har finansutskottet vid flera tillfällen behandlat förslag som föranletts av att myndigheter har överskridit sina befogenheter genom att göra ekonomiska åtaganden utan riksdagens medgivande. Finansutskottet kan konstatera att regeringen i den aktuella tilläggsbudgeten föreslår ytterligare bemyndiganden som föranletts av att tre myndigheter redan har ingått ekonomiska åtaganden utan att riksdagen beslutat om detta.
Det är enligt utskottets mening mycket allvarligt att det fortfarande förekommer att myndigheter överskrider riksdagens beslut trots de av regeringen påbörjade åtgärderna för att stärka den interna kontrollen och styrningen.
Finansutskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med en samlad och utförlig redovisning av de åtgärder som har vidtagits med anledning av bristerna i den interna styrningen och kontrollfunktionerna när det gäller myndigheterna.
Vad utskottet anfört om åtgärder för att stärka den interna revisionen och kontrollen av myndigheterna och om de överskridanden av riksdagens beslut som gjorts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Herr talman! Mot bakgrund av det inför kammaren anförda yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.