Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Vi ska nu diskutera ett betänkande som behandlar en lång rad motioner kring företagsfrämjande insatser, turism och ett flertal viktiga branscher. Jag vill redan inledningsvis säga att vi inte vänder oss mot utskottets förslag till hantering av motionerna inom dessa områden. Vi är däremot oeniga med majoriteten om motiveringen för ställningstagandena.
Innan jag återkommer till detta vill jag uttrycka min stora glädje över att vi återigen i utskottet har en bred majoritet kring synen på såväl Winnet Sverige och Resurscentrum för kvinnor och på vikten av det sociala företagandet. Utskottet har tidigare, enigt, lämnat tillkännagivanden till regeringen kring båda dessa frågor, men nu gör vi bedömningen att åtgärder har vidtagits från departementet och berörda myndigheter för att följa upp de intentioner vi har lagt fast i riksdagen. Det handlar om att ge stabila förutsättningar för resurscentrumen och att intensifiera arbetet med det sociala företagandet.
Jag vill dock noggrant understryka att vi kommer att bevaka detta väldigt grundligt!
Så tillbaka till våra ställningstaganden. Det handlar om avgörande skillnader i synen på hur Sverige ska byggas starkt, hållbart och framgångsrikt i den alltmer hårdnande globala konkurrensen. Vi menar att regeringen saknar helhetssyn, men dess värre också tillräcklig vilja. Vi har tidigare i reservationer till betänkanden under 2010 redovisat vår syn på hur näringspolitiken och de företagsfrämjande insatserna bör utformas.
Herr talman! Vår grundläggande syn är att Sverige ska konkurrera med kunskap, inte med låga löner. Därför behövs mer forskning, fler innovationer, mer riskkapital och bättre villkor för småföretagen. Ett innovationsprogram för en konkurrenskraftig industri och kunskapsintensiv tjänstesektor borde för länge sedan ha varit på plats. Men först under nästa år tänker regeringen röra på sig i denna riktning genom en så kallad innovationsstrategi. Vi får väl vänta och se vad det blir av det.
Alldeles nyss diskuterades regeringens skrivelse om Inlandsinnovation, en satsning som vi är helt eniga om. Jag vill dock återigen påpeka regeringens bristande helhetssyn och vilja. Problemet med riskkapitalförsörjningen, inte minst för små- och medelstora företag, är nationellt och rör inte bara stödområde A, som flera tidigare har sagt, utan stora delar av vårt land. Det är därför vi har velat mer än bara Inlandsinnovation. Vi ville inrätta en riskkapitalfond genom extra utdelning från Vattenfall. Den skulle ha agerat marknadskompletterande och aktivt stimulerat det breda näringslivets behov, men med särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag. Insatser som stärker näringslivets långsiktiga konkurrenskraft skulle prioriteras genom till exempel satsningar på företag i miljöteknikbranschen. Fonden skulle verka i hela landet.
Herr talman! För att Sverige ska växa starkt, hållbart och framgångsrikt behövs samverkan mellan staten, högskolorna och näringslivet. Runt om i regionerna i vårt land finns en bred insikt om detta, och mycket görs lokalt och regionalt. Men på den nationella nivån saknas endera insikt eller vilja eller kanske både och. Vi har föreslagit ett nationellt initiativ på detta område. Många länder, inte minst inom EU, har kommit betydligt längre på det här området, och det finns en uppenbar risk att Sverige halkar efter på grund av regeringens passivitet.
Men det är inte bara en nationell strategi i samverkan med näringslivet och akademin som saknas. Det saknas dessutom överblick över statens effektivitet genom de egna insatserna i främjandesystemet. Några små steg har tagits för att påbörja kartläggningen av detta, men det är först när konkreta förslag kommer som vi kan bedöma om resurserna används effektivt. I detta sammanhang vill jag passa på att erinra om det tillkännagivande som riksdagen nyligen gett regeringen, med uppmaningen att inrätta en myndighetsgemensam portal för rådgivning och registrering samt tillståndsärenden för dem som vill starta egna företag.
Herr talman! Turismen och besöksnäringen i Sverige har en fantastisk potential, och även här vill vi mer än de borgerliga partierna. Vi har tidigare redovisat att vi föreslagit ett utökat anslag till Visit Sweden, och jag vill påminna om detta i denna debatt. I många motioner som behandlats i detta betänkande hade det varit möjligt att pröva om vår anslagsnivå hade vunnit riksdagens gillande.
Till sist ett ytterligare exempel på regeringens bristande helhetssyn och vilja. Hösten 2005 beslutade riksdagen om en satsning på så kallade strategiska branschprogram. Programmen hade en planerad kostnad på ca 1 miljard kronor under en femårsperiod, förutsatt motsvarande insatser från näringslivet. Programmen innehöll forsknings-, utbildnings- och infrastruktursatsningar som tagits fram i samverkan mellan stat, näringsliv och fackliga organisationer. De aktuella branscherna var fordonsindustrin, läkemedels- och bioteknikindustrierna, metallurgin, flyg- och rymdindustrierna, IT och telekom samt skogs- och träindustrierna. Men trots att programmen varit framgångsrika, populära och lett till ökad samverkan mellan stat, näringsliv och akademi har regeringen valt att låta den framgångsrika arbetsmetodiken dö sotdöden. Egentligen är det fullkomligt obegripligt varför. Fler branscher borde i stället komma i fråga för liknande satsningar.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag anknyta till min inledning. Om Sverige ska kunna byggas starkt, hållbart och framgångsrikt behövs en näringspolitik som bygger på insikten att det är genom kunskap vi kommer att klara oss i den internationella konkurrensen. Därför får vi aldrig stänga dörrarna för dem som vill lära sig mer. Därför är det bedrövligt att se den nuvarande regeringen i praktiken rusta ned Sveriges konkurrensförmåga. Maud Olofsson borde vara den första i ledet som protesterade när Jan Björklund stänger allt fler dörrar för den som vill lära sig mer i olika faser av livet. Men insikt saknas uppenbarligen om att olika politikområden hänger ihop. Det är oroande och mycket nedslående!