Herr talman! Som har framkommit av Rune Ry-
déns anförande begärde den borgerliga regeringen i
våras ytterligare 20 miljoner kronor för Utbildnings-
departementets verksamhet budgetåret 1993/94. Det
var ett mycket sent påkommet och mycket illa förbe-
rett förslag, Rune Rydén. Därför avslog också kam-
marens majoritet Per Unckels framställan, men gav
till känna att regeringen skulle återkomma dels med
en redovisning av hur departementet framöver skulle
hålla sig inom ramarna, dels med en redovisning av
det faktiska utfallet för verksamhetsåret.
Det framgår väldigt tydligt av handlingarna att
riksdagen i våras fattade ett mycket klokt beslut i
frågan. Nu kan vi se att de 20 miljoner kronorna som
Per Unckel begärde var ett mycket grovt tillyxat be-
lopp. Underskottet blev som framgår någonting helt
annat.
Dessutom har riksdagen nu fått den begärda re-
dovisningen över vidtagna åtgärder.
Jag tycker att det klingar mycket falskt när Rune
Rydén anklagar sina kamrater i utbildningsutskottet
för dubbelmoral i frågan.
Jag tycker också att argumenteringen från Rune
Rydéns sida blir väldigt märklig på ytterligare en
punkt. Han börjar med att lägga hela tonvikten vid hur
många nya arbetsuppgifter som har tillkommit depar-
tementet under senare år. Den redovisningen fanns
också i Per Unckels proposition och i er reservation i
våras. Men därefter går Rune Rydén över i en argu-
mentering där han försöker säga att underskottet hade
uppstått redan på 80-talet under den socialdemokra-
tiska tiden. De två budskapen går inte ihop. Här är det
Rune Rydén som ger ett dubbelt budskap.
Jag tycker faktiskt att det var mycket anmärk-
ningsvärt att de borgerliga i våras var beredda att
bevilja tilläggsanslag på så lösa grunder. Jag tycker att
det är lika anmärkningsvärt att man nu genom Rune
Rydén och genom det särskilda yttrandet försöker
bagatellisera den borgerliga regeringens släpphänthet
i ekonomiska frågor.
Jag vill också lägga till att det jag tycker är mest
anmärkningsvärt är att Moderaternas och Folkpartiets
ledamöter i KU, med ordföranden i spetsen, genom
sin skrivning försvarar en proposition som avlämnats
så sent och är så dåligt förberedd. Konstitutionsutskot-
tet har ju för vana att skriva kritiskt om sena rege-
ringsförslag och brist på handling från regeringen, när
det förekommer, och kräva bättre konsekvensanalyser
osv. Därför menar jag att Moderaterna och Folkpartiet
i sitt nit att försvara sina partivänner nu ger mycket
märkliga signaler till denna och kommande regering-
ar.