Fru talman! I Sverige ska alla vara trygga, oavsett var man bor eller vem man är. Det finns en bred enighet i svensk politik om att vi ska ha fler poliser, skärpta straff och bättre verktyg för att bekämpa brott. Det är bra och viktigt.
Men så fort det handlar om de brottsförebyggande insatserna tar det stopp för Sverigedemokraterna och andra högerpartier. De saknar en politik för hur man löser de problem som uppstår på längre sikt - hur man ser till att kriminaliteten inte uppstår. Tvärtom driver Sverigedemokraterna en politik som skapar mer segregation, ökad ojämlikhet, social otrygghet, fattigdom och sämre skolresultat, vilket i förlängningen göder kriminaliteten.
Detta duger inte. Om man på riktigt vill få bukt med otryggheten måste man föra en politik för det. Straffskärpningar räcker inte. Sverigedemokraterna ser bara halva problemet och kan därför bara komma med halva lösningen.
Detsamma gäller deras så kallade bostadspolitik - jag vet inte ens om man kan kalla den det. Det är mycket prat men lite verkstad.
Jag tog mig friheten att se vad Sverigedemokraterna själva lyfter fram för bostadspolitik på sin valplattform för 2022. Enligt Sverigedemokraterna ska bostadsbristen lösas genom att människor med invandrarbakgrund tvingas lämna sina hem i Sverige och inte genom att man bygger bostäder. Frågan är om detta ens kan kallas för bostadspolitik.
Att prata om fler bostäder betyder inte att det blir fler bostäder. Vi ska säga som det är: Sverige behöver fler bostäder, och vi behöver tryggare bostadsområden. Skillnaden mellan oss och Sverigedemokraterna är att vi inte bara pratar om problemen. Vi lägger också fram konkreta politiska förslag för att lösa dem.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.