Fru talman! Jag har haft förmånen att vara ledamot i Nordiska rådet under ganska många år nu och känner verkligen att Norden är hemma - inte bara Sverige är hemma, utan hela Norden är hemma för oss. Oavsett vart man åker i Norden känner man sig hemma. Vi är en grupp länder som är väldigt likasinnade i många frågor och delar djupa historiska, kulturella, folkliga och ekonomiska band. När nu Sverige och Finland äntligen är med i Nato har vi ännu en möjlighet att ytterligare fördjupa och stärka vårt både militära och civila försvar.
När vi hade den här debatten för ett år sedan hade den ryska totala brutaliteten i Ukraina pågått i lite mer än ett år. Kriget har nu pågått i mer än två år och ser ut att fortsätta, tyvärr. Vårt stöd i Ukraina är viktigt, och vi ska göra så mycket vi kan så länge det behövs. Ett fritt Ukraina är viktigt för oss, och det finns ingenting som skapar mer nordisk nytta än just fred och frihet.
Fru talman! Man väljer inte sina grannar, men som betänkandet konstaterar är det nordiska samarbetet världens äldsta samarbete i sitt slag. Det omfattar Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island, Åland, Färöarna och Grönland. Relationen är nära och god, och vi fortsätter kontinuerligt att fördjupa den för att nå den uppsatta visionen om att vara världens mest integrerade och hållbara region till 2030. Till detta ska också läggas våra allt närmare band med våra grannar på andra sidan Östersjön, Estland, Lettland och Litauen. Vi i Sverige har med andra ord väldigt många bra grannar.
Den situation som har skapats av Ryssland gör dock att vissa delar av vårt samarbete måste intensifieras, särskilt vad gäller uppbyggnad av robusta samhällen. Vi tillhör nu samma försvarsorganisation i och med Nato, men vi har också egna fördjupade samarbeten, till exempel det nordiska försvarssamarbetet Nordefco.
Ett mycket viktigt område handlar om militär rörlighet, både inom och mellan länderna. Det förutsätter en förbättrad infrastruktur, inte bara i form av nya projekt utan också genom att se till att den infrastruktur som finns på plats faktiskt fungerar.
Det här gäller också i fredstid. Regeringen konstaterade i sin skrivelse att gränsöverskridande transporter har stor betydelse för tillväxt och utveckling i de nordiska länderna. De gränsöverskridande transporterna mellan länderna gör det attraktivt att bo, studera och arbeta över landsgränserna. Just möjligheten att röra sig fritt och verka inom Norden är ju en stor del av kärnan i vårt samarbete.
Goda transporter är en förutsättning för en integrerad region. En förbättrad transportinfrastruktur motverkar gränshinder och ökar handel och rörlighet, och om det görs på rätt sätt är det också bra för klimatet.
Fru talman! Gränshinderrådet meddelar att man under 2023 bidrog till att sex gränshinder har kunnat undanröjas. Det är bra, men det är många gränshinder som fortfarande kvarstår innan vi kan nå vår vision om att vara den mest integrerade regionen i världen. Saker som borde fungera i hela Norden, som e-legitimation, frimärken, deklaration, pensioner och Swish, gör inte det. Därför måste arbetet såväl med att riva nuvarande gränshinder som att förekomma uppkomsten av nya intensifieras och prioriteras högre.
Det är välkommet att Gränshinderrådet 2022 fick ett starkare mandat, men samtidigt sänktes det kvantitativa målet för arbetet, alltså mängden gränshinder som ska klaras ut per år. Det är fel väg att gå när så mycket arbete kvarstår. Det kan vara så att det är de mest komplicerade gränshindren som faktiskt återstår där vi befinner oss nu, men det innebär inte att vi borde sänka ambitionsnivån.
Min kollega Johan Hultberg utvecklade detta i en artikel i fredags. Han beskriver gränshinder som småsten i skon. De ställer till det. Man får skavsår, och det känns inte riktigt bra när man ska gå och förflytta sig. Han lyfter också fram Färöarna som ett bra exempel på hur man kan jobba för att förebygga uppkomsten av nya gränshinder. Där screenar man nämligen alla nya lagförslag, dels utifrån befintliga gränshinder, dels för att undersöka om nya hinder riskerar att uppstå. Det är en konkret väg framåt och ett föredöme att ta efter om vi på allvar vill nå visionen om den mest hållbara och integrerade regionen till 2030.
Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)