Fru talman! Ersättningsfrågorna i samband med
de inträffade naturkatastroferna under sommaren och
hösten 2000 föranledde att jag skrev en motion om att
inrätta en nationell katastroffond.
Regeringen avsatte visserligen 100 miljoner kro-
nor som stöd till de drabbade kommunerna för att
kommuner som hade dålig ekonomi skulle kunna
reparera skador som hade uppstått. Dessa pengar togs
från kommunakuten. När regeringen tog bort 100
miljoner från kommunakutens budget innebar det att
många kommuner i landet som hade hoppats på att få
hjälp från akuten inte fick det. I förlängningen inne-
bar det att flera kommuner indirekt drabbades nega-
tivt av de översvämningar som uppstod under 2000.
Det är många länder som har byggt upp nationella
katastroffonder. Ibland kallas de naturskadefonder.
Jag tänker ge några exempel på hur det kan fungera.
I Norge har man en statlig naturskadefond som är
uppbyggd med skattemedel och som får årliga anslag
från Stortinget.
I Schweiz har man en naturskadefond som grun-
dades som en privaträttslig stiftelse till vilken för-
bundsstaten årligen lämnar bidrag.
I Kanada har man en civil myndighet under det
kanadensiska försvarsdepartementet som har ansvar
för den civila beredskapen. Stöd vid katastrofer sker i
form av kostnadsdelning beräknat utifrån delstatens
folkmängd och utgår när katastrofkostnaderna för
delstaten överstiger ett belopp som motsvarar 1 dollar
per capita av delstatens invånarantal. I en jämförelse
med Sverige skulle det innebära ca 10 kr per medbor-
gare.
Just nu sitter en utredare och gör en översyn av
civilt försvar och beredskap mot svåra påfrestningar
på samhället. Uppdraget skulle ha redovisats senast
den 1 maj men lär komma i morgon. I utdraget låg
bl.a. direktiv om att "samtliga förslag ska kostnadsbe-
räknas, och de ekonomiska konsekvenserna av det
offentliga åtagandet för såväl stat som kommun ska
övervägas och redovisas."
Fru talman! När vi nu tittar i backspegeln kan vi
se att de översvämningar som inträffade förra året
kostade ofantliga summor för de drabbade orterna.
Jag tror att alla håller med om att det hade varit
omöjligt att beräkna dessa kostnader i förväg.
Det känns föga betryggande att utskottet säger:
"Sverige har dock i ett internationellt perspektiv varit
förskonat från naturkatastrofer - - -." Bara under ett
par månader drabbades vi av nästintill oöverskådliga
skador. Med det menar jag att vi ännu inte har sett de
slutliga skadeverkningarna.
I Arvika med dess omnejd har man inte hunnit få
facit ännu, eftersom vattnet stod högt när vintern
kom. Och i södra Norrland har t.ex. strömfåror i åar
ändrat riktning, vilket kommer att påverka landska-
pet, och vi vet ännu inte hur det kommer att sluta.
När vi dessutom förstör det jordklot som vi lånat
från våra barn, så att klimatet blir förändrat, då kan vi
nog inte påstå att vi vet att vi är förskonade från na-
turkatastrofer.
Räddningsverket kommer enligt utskottets skriv-
ning att begära högre anslag till förebyggande åtgär-
der. Man vet naturligtvis inte om man kommer att få
det eller ej. Och om man får pengar till nästa år, så
vet man inte hur det blir under kommande år. Man
lever således i en osäker planering för framtiden.
Det skulle vara en trygghet om vi, liksom andra
länder, kunde starta en katastroffond.
Fru talman! Jag är besviken över att utskottet inte
har tillstyrkt motionen. Men jag tror på att det är
droppen som urholkar stenen, så jag kommer att
väcka nya motioner. Och jag är övertygad om att
även andra ledamöter kommer att göra det.