Fru talman! Jag får be Tony och de andra ledamöterna om ursäkt för att jag kom sent till debatten. Jag var på ett möte om vapenmagasinen. Det är en fråga där regeringen står helt handfallen och försöker gå på folk som faktiskt inte är brottslingar. Jag var på mötet för att försöka stoppa Vänsterpartiet, regeringen och andra som vill slå ett slag i luften i stället för att stärka tullens befogenheter, vilket skulle kunna stävja brottsligheten.
Det är intressant att lyssna på Tony Haddou. Om man lyssnar noga hör man nämligen att han inte talar om jämlika livschanser. Han talar inte om att människor som bor i Rinkeby eller Tensta, där jag har bott i flera år, ska kunna gå i en bra skola och se kompisar som växer upp och blir entreprenörer och företagare och känna hoppfullhet. Det Tony talar om är i stället att alla ska ha det lika dåligt. Alla ska ha det lika dåligt. Vi ska vara helt jämlika. Det ska inte finnas några skillnader.
Fru talman! Det är inte skillnader som är problemet. Problemet är fattigdom, social utsatthet, trångboddhet och att det är färre entreprenörer i Tensta än på Östermalm. Problemet är att barnen som växer upp i respektive område upplever att de har olika livschanser. Det är problemet.
Vill man komma åt det ska man se till att göra det enklare att vara företagare och att vara entreprenör. Vi behöver se till att det blir kortare tillståndsprocesser och lägre skatter. Vi behöver se till att stärka skolan och öka kunskapsnivån så att människor, oavsett bakgrund och vilka livsval ens föräldrar har gjort, ska kunna bli precis vad de vill och känna hoppfullhet.
Om man vill göra det ska man inte göra som Vänsterpartiet och genom ombud förhandla med Sverigedemokraterna för att få bort till exempel lärarassistenter i utsatta områden. Det är oseriös politik, Tony, och det kommer att leda till mindre hoppfullhet och ökade klyftor.