Herr talman! Jag börjar med luckor. Jag förutsätter att ett av skälen till att man nu fördröjer, om man nu ska använda Alliansens egna ord, införandet av den nya lagstiftningen är att det inte ska finnas några luckor i den kommande lagstiftningen. Det måste ändå vara syftet.
Sedan får vi som har förmånen att vara riksdagsledamöter försöka att genomlysa det så gott vi nu kan och titta på det. Var finns eventuella svagheter, om det nu finns några svagheter? Vi får se till att de täpps till innan beslutet fattas i kammaren. Det var den första delen.
Den andra delen gäller: Vad kan man göra och inte göra? I sitt anförande talade Birgitta Ohlsson tidigare om vad som händer i norra Irak och på andra ställen. Jag hade förmånen att på utskottets vägnar vara i just Irak för ett par veckor sedan.
Vi hör inte direkt till de stridande partierna i den konflikten. Det som vi gör när vi hjälper till att utbilda peshmerga är väldigt betydelsefullt. Många var de personer som tackade oss för att vi var där och bidrog i den situation som råder.
Jag tycker inte att man ska undervärdera det som vi ändå håller på med. Det är någonting som också behövs. Vi tar vårt ansvar även i den delen.