Fru talman! Svensk minoritetspolitik har utvecklats kraftigt under de senaste årtiondena. Länge levde bilden av det etniskt enhetliga landet med en religion. I det som den finländske historikern Matti Klinge kallar det bernadotteska lill-Sverige - efter 1809 - ingick det i berättelsen om det nya mindre landet att det hade ett enhetligt folk. Att finska hade talats i Sverige sedan riket grundades förträngdes. Nationella minoriteter skulle assimileras, och de utsattes för ett omfattande förtryck. När man träffar äldre samer eller tornedalsfinnar och hör deras berättelser om skolgången blir man inte stolt. Alla som har sett filmen Sameblod har verkligen fått ett vittnesmål om förtryckets omfattning. Många är de med finskt ursprung som har berövats sitt modersmål under en period när finskan inte skulle synas i landet. Många romer har inte fått, hunnit eller kunnat gå i skolan, delvis beroende på ett eget förtryck i gruppen, delvis beroende på samhällets förtryck. Många judar möter gamla fördomar i det vardagliga livet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Minoritetsfrågor
Med tiden vaknade insikten om att Sverige länge hyst nationella minoriteter som levt och överlevt i hundratals år i landet. Helt plötsligt såg man att detta inte gjorde landet fattigare och mer problematiskt utan att det gjorde landet och individerna rikare. Omläggningen av minoritetspolitiken har resulterat i åtskilliga framsteg, men det återstår mycket arbete att göra. Regeringen har därför under mandatperioden tillsatt en utredning under ledning av den tidigare folkpartistiske politikern Lennart Rohdin, som arbetat med de här frågorna. Utredningen föreslår ett antal åtgärder som kommer att stärka minoriteternas ställning.
Med anledning av vikten av att riksdagen är enig och markerar enighet vad gäller synen på antisemitism ställer vi socialdemokrater oss positiva till det som anförs i den borgerliga motionen om insatser mot antisemitism, även om jag ska erkänna att det normalt sett hade varit ett glasklart avslagsärende från vår sida.
Väldigt mycket som anförs i motionen är sådant arbete som utredningen har behandlat och åtgärder som pågår och förbereds inom Regeringskansliet. Men det finns ett egenvärde i att den svenska riksdagen markerar ett starkt avståndstagande från antisemitism och betonar vikten av åtgärder mot antisemitism.
Vad gäller de motioner som har förts fram i övrigt vill vi yrka avslag på dem med hänvisning till den utredning som just har slutförts. Skälet till att man gör grundliga stora utredningar är för att samla ihop frågor och hantera dem. Lite av respekt för att utredningsarbetet ska få landa innan ytterligare krav på förändringar framförs yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag.
(Applåder)