Fru talman! Vi behandlar i dag näringsutskottets betänkande 2023/24:NU4 om regeringens redogörelse för företag med statligt ägande.
Socialdemokraterna har ett antal reservationer, som vi självklart står bakom, men jag yrkar bifall endast till reservationerna 11 och 21.
Staten är en betydande bolagsägare i Sverige. I den statliga bolagsportföljen finns 43 hel- eller delägda bolag, varav två börsnoterade. Tillsammans sysselsätter bolag med statligt ägande cirka 134 000 personer. Värdet på den statliga bolagsportföljen uppskattas till 850 miljarder kronor. Detta är en ökning med cirka 30 miljarder under verksamhetsåret 2022.
Regeringen ska aktivt förvalta statens bolag så att deras värdeutveckling och avsättning blir bästa möjliga och se till att särskilt beslutade samhällsuppdrag utförs väl. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med långsiktigt värdeskapande. För staten som ägare ingår att pröva skälen för fortsatt ägande.
Fru talman! Den årliga redogörelsen innehåller information om bolagen inom områden som regeringen prioriterar. I år ingår exempelvis detaljerad information om huruvida bolagen har fastställda mål för biologisk mångfald samt om bolagen avger en så kallad taxonomirapportering. I verksamhetsberättelsen ingår också processen för att nominera styrelseledamöter. En av ägarens viktigaste uppgifter är att tillsätta kompetenta och engagerade styrelseledamöter som bidrar till en mångfald av tankesätt och perspektiv.
I statens ägarpolicy slås det fast att internationella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande. Regeringen ser hållbart företagande som en viktig strategisk fråga. Bolag med statligt ägande ska vara ledande i den gröna omställningen. Därför är vår uppfattning att regeringen bör uppmanas att säkerställa att styrelseledamöter i de statligt ägda bolagen har relevant kunskap om de utmaningar som följer med klimatomställningen så att respektive bolag har den kunskap som krävs för att fatta nödvändiga beslut.
Fru talman! För att klara den gröna omställningen krävs rätt kompetens inom en rad olika områden. Energimyndigheten har gjort en kartläggning som pekar ut 35 bristyrken. Till 2030 kommer det att fattas 100 000 utbildade inom teknik, enligt SCB. Välfärden behöver anställa 410 000 personer på grund av demografins utveckling och pensioneringar fram till 2031 om ingenting förändras, detta enligt SKR:s personalprognos för 2021-2031. Hälften av alla företag i Skåne uppger också att de har ett stort behov av medarbetare med gymnasiekompetens. Frågan är vem som ska utbilda dessa.
En del av lösningen kan vara Lernia. Lernia har sin bakgrund i den statliga AMU-gruppen. Fröet såddes för ungefär hundra år sedan, och då var målsättningen att människor som stod utanför arbetsmarknaden skulle ges möjlighet att utveckla sina kompetenser och därmed komma in på arbetsmarknaden. Något senare började man anordna omskolningskurser för arbetslösa.
Lernia har verksamhet på cirka hundra orter över hela Sverige. Man har ett brett tjänsteutbud och arbetar med att tillgodose kompetensbehov på hela arbetsmarknaden. Man anordnar bland annat arbetsmarknadsutbildningar för arbetssökande över hela landet som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Man anordnar också vuxenutbildning för individer med inriktning mot yrke på uppdrag av kommuner. Frågan är hur många företag som kan matcha detta.
År 2012 bemyndigade riksdagen regeringen att avyttra statens aktier i Lernia. Vi menar att dessa inte bör avyttras eftersom bolaget kan bli en viktig aktör i den gröna omställningen. Vi anser att frågan om ett samhällsuppdrag till bolaget kopplat till detta snarast bör lyftas. Inriktningen på ett sådant samhällsuppdrag bör vara bristyrken där det krävs yrkesutbildning. Ett sådant uppdrag skulle kunna få särskilt positiva effekter i de regioner där det är svårt att hitta kompetens till följd av industrins omställning och stora investeringar. Vi menar därför att regeringen inte bör agera på bemyndigandet och således inte sälja Lernia. Lyckas inte industrin hitta rätt kompetens kommer investeringarna att utebli eller hamna någon annanstans.
Fru talman! Hela landet ska leva, säger vi ofta. Vi påpekar då också ofta att bilen är ett viktigt transportmedel för att kunna bo och verka i hela landet, framför allt på de ställen där det inte finns fungerande kollektivtrafik. Medborgare som äger en bil är skyldiga att besiktiga bilen. Då borde det också var möjligt att göra detta inom rimliga avstånd. Man ska inte behöva köra uppemot 20 mil för att besiktiga bilen.
AB Svensk Bilprovning bedriver sedan 2013 en affärsmässig verksamhet på en avreglerad marknad. Under 2021 lade Bilprovningen ned den mobila bilbesiktningen, som betjänat glesbygden i 15 år. Vi menar att en sådan för medborgarna viktig service, som också utgår från samhälleliga krav på säkerhet samt utgör en myndighetsuppgift, måste finnas tillgänglig i hela landet. Vi anser därför att regeringen bör överväga om bolaget bör få ett samhällsuppdrag eller om besiktningsverksamheten bör återregleras. Oavsett vilket menar vi att bolaget inte bör säljas och att regeringen därför inte bör agera i enlighet med bemyndigandet.
(Applåder)