Fru talman! Jag är stolt över att vara svensk politiker. Vi kan strida och debattera, men när det är kris och Sverige hotas sluter vi upp och jobbar tillsammans. Jag har varit med om det vid flera tillfällen. Exempelvis satt jag i trafikutskottet när "nine eleven" inträffade 2001. Då skedde en samling där man samverkade för att lösa den kris som uppstod när försäkringsbolagen sa upp försäkringarna för hela flygsektorn. Vid finanskrisen 2009 hade jag förmånen att vara kommunalråd i Uddevalla. Även då skedde en samling för att klara situationen. Majoriteten, som jag tillhörde, samverkade med oppositionen.
Även nu förs goda samtal mellan regeringen och övriga partiledare och mellan finansministern och ekonomisk-politiska talespersoner. Vi har även haft god dialog med de personer som varit i trafikutskottet.
Denna förmåga till samling i kristid är bra. Det visar att trots att vi har partier med många olika infallsvinklar är vi bereda att lägga dessa åt sidan när våra kommuner eller vårt land utsätts för en stor utmaning.
Fru talman! Politik handlar ofta om att visa på skillnader. Men ibland när läget så anmodar måste politiken också handla om att visa att man kan stå tillsammans. Just nu är ett sådant läge. Vi måste göra det vi kan för att Sverige ska klara av denna situation på ett så bra sätt som möjligt, väl medvetna om att vi i efterhand alltid kommer att kunna kritisera enskilda beslut.
Vi kristdemokrater är positiva till de åtgärder regeringen har vidtagit avseende transportnäringen. Samtidigt vill jag påpeka att exempelvis flyget behöver få möjlighet att permittera personal på 100 procent under en tid. En annan fråga som jag också har lyft upp är att våra bolag och näringar exempelvis ska kunna vara befriade från amorteringar.
Den kris vi ser inom kollektivtrafik, järnväg, sjöfart och flyget samt även turistnäringen är att intäkterna försvinner då man inte får några kunder, men personalen och kapitalkostnaderna ligger kvar. Bolag med höga värden riskerar således att gå i konkurs trots att de egentligen fungerar väl.
Fru talman! I dag ska vi tala om trafikutskottets betänkande 2019/20:TU7 Infrastrukturfrågor . Det är ett viktigt område då infrastrukturen är en del av de grundfundament som gör att vi kan bygga ett fungerande samhälle. Ofta tror jag tyvärr att vi tar infrastrukturen för given. Men nu när Sverige utmanas av en sjukdom som drabbar alla sektorer ser vi hur otroligt viktiga flyget, sjöfarten, järnvägen, kollektivtrafiken och godstransporterna är. Vi kan inte upprätthålla god service eller fungerande vård utan väl fungerande infrastruktur och person- och godstransporter.
Från kristdemokratiskt håll har vi avsatt något mer resurser än regeringen på detta område. Dessa extra resurser har vi använt för att lyfta fram enskilda vägar, elektrifiering av bilar och lastbilar via laddstolpar samt ytterligare forskning på miljövänligt bränsle inom flyget.
Avseende de stora budgetposterna som berör väg och järnväg har vi ungefär samma ekonomiska ramar som regeringen. Vi kan således inte lova mer eller mindre än regeringen, utan vår politik på detta område handlar mer om hur man bör använda de ramar som riksdagen har fattat beslut om.
Fru talman! Sverige är ett litet och exportberoende land. Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv är beroende av fungerande och väl utvecklad infrastruktur. Vi vill därför betona betydelsen av väg- och järnvägsunderhållet på landsbygden. Vid de tillfällen när godstrafiken blir försenad kan det innebära stora ekonomiska förluster för industrin som finns i landet. För att uppnå en hög flexibilitet och bättre punktlighet för såväl person som godstrafik krävs därför ett utökat underhåll och förbättrad rälskapacitet. Det är dock viktigt att satsningar görs utifrån ett systemtänk så att vi bygger färdigt hela sträckor då samhällsvinsten uppnås först när systemet är färdigt.
Vid sidan av näringslivets behov av fungerande godsflöden är vi som personer beroende av fungerande infrastruktur och kollektivtrafik för att kunna ta oss till jobbet och skolan eller för andra viktiga resor som man gör i vardagen.
Fru talman! När vi talar om system talar vi om små detaljer som exempelvis att det fattas en kilometer järnväg i Göteborg för att Bohusbanan på ett effektivt sätt ska kunna lasta till Göteborgs hamn. Ett annat sådant exempel är att vi måste bygga färdigt både vägar och järnvägar om Stockholm ska få möjlighet att dra nytta av den nya hamnen i Norvik.
Vi talar också om vikten av att de stora systemen färdigställs. Det gäller exempelvis sträckorna längs med Norrlandskusten. Vi måste jobba med den nordiska triangeln. Vi behöver få våra infrastrukturer färdiga om vi ska dra nytta av de investeringar vi redan gör.
Sverige är i praktiken en ö som är beroende av goda förbindelser med kontinenten om hela Sverige ska utvecklas.
Fru talman! Det är inte bara järnvägen som behöver förbättras. De absolut flesta transporter sker med bil och lastbil. Så är det, och så kommer det att förbli. Det finns troligtvis inget transportslag som är mer flexibelt och effektivt än transporter med enskilda fordon. Därför måste vi fortsätta att utveckla även fordonstrafiken.
Dagens vägar behöver renoveras och rustas upp samtidigt som det också behövs nya vägar för att fordonstrafiken ska fungera på ett bättre sätt. Tyvärr får vi alltför ofta rapporter om enskilda vägar som har bristande underhåll och därmed får sänkt hastighet i stället för en renovering och upprustad väg. Detta skapar stor irritation och försämrar tilltron till den svenska infrastrukturen.
Alla transportslag påverkar miljön. Det är därför viktigt att vi fortsätter att arbeta med att byta ut fordonsflottan mot mer miljövänliga fordon. Vi har i vår budget avsatt resurser till elektrifiering. Men det kommer att behövas fler tekniska lösningar för att skapa ett robust och miljövänligt transportsystem. Preems planer på att producera diesel med avfall från skogen är ett bra exempel på en framtidslösning som skapar en bättre miljöprofil samtidigt som vi använder de dieselfordon som redan finns.
Vi tror också att vätgas samt olika former av återvunnen energi kommer att bidra till att fordonsflottan blir mer miljövänlig, vilket är nödvändigt om vi ska leva upp till de miljömål som vi alla har ställt oss bakom.
Fru talman! Som jag redan har påpekat har vi ungefär samma ramar för investeringar på vägar. Samtidigt finns det större behov av upprustning än vad ramarna medger. Vi har därför lyft fram behovet av en förändring av lagstiftningen så att kommuner och regioner får möjlighet att medfinansiera olika projekt via bompeng. Det finns ett starkt folkligt stöd för att förbättra den lokala infrastrukturen i det egna närområdet. Därför bör vi möjliggöra för våra lokalpolitiker att ta initiativ till ytterligare investeringar som finansieras av dem som använder själva infrastrukturen.
Fru talman! Jag vill också påpeka att det är extremt viktigt att vi även framgent fortsätter att granska hur våra myndigheter jobbar med upphandlingar med mera. Vi avsätter stora summor för utveckling av infrastruktur. Det är därför otroligt viktigt att upphandlingar sker på ett sådant sätt att vi får ut så mycket som möjligt av dessa resurser.
Det är bra med samarbete mellan stat och näringsliv. Det kommer att ge oss bättre infrastruktur till ett korrekt pris. Vi är därför positiva till Riksrevisionens granskning av våra myndigheter och förutsätter att regeringen samt myndigheterna tar till sig av de rekommendationer som Riksrevisionen lyfter fram.
Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall till reservation 3.